torsdag 2 december 2021

"Musinvasion, pandemi och ny vattenläcka höll på att knäcka mig"

Det bara vällde ut möss ur lådan
med mattrasor. Så äckligt! 










Förra årets musinvasion höll på att knäcka mig. Jag tog nog säkert 300 möss i fällorna. De smutsade ner och förstörde massor innan jag lyckades förstå var de tog sig in och fick tätat. 

Det krafsade i en låda med mattrasor så jag förstod att det var en mus i den. Jag drog ut lådan på trappen och välte den så musen skulle kunna springa ut. Men det bara vällde ut möss, säkert 30 stycken i den. Så äckligt! 

Bakom elementen såg jag svansar sticka fram och det krafsade över allt i väggar och tak. När det var som värst kändes det som Egyptens gräshoppor i bibeln. Då tänkte jag att detta går inte att stoppa utan nu går jag, stänger dörren och kommer aldrig mer tillbaka.  

Det var inte bara musinvasion utan också, eller framför allt pandemin som gjorde livet svårt för oss alla förra året. När vi uppmanas att hålla avstånd, inte resa och inte umgås med någon utanför hushållet upptäcks nästa vattenläcka. Golvet i köket behöver brytas upp och bytas ut. 

Pandemin till trots fick min pappa rörläggare komma och byta ut det trasiga röret. Försäkringsbolaget installerade en högljudd avfuktare. Vissa stunder är det mindre roligt att vara husägare. 

/Anna Olsson

Vissa stunder är det mindre roligt att
vara husägare. En ny vattenläcka
och golvet i köket måste bytas ut.



onsdag 1 december 2021

"När jag grävde damm och skaffade bin"

En damm till kommande bin
och som vattenhål för djur.












När de luftburna elledningarna grävdes ner uppstod en plats som såg perfekt ut för en damm som ett vattenhål för djur plus att jag hade en långsiktig dröm om bin och de behöver vatten. 

Bosse, barnbarn till huset, kom med grävskopa och grävde. Direkt rann vatten till och en älg kom första kvällen och provdrack. Wow tänkte jag, men ganska snart torkade den ut och jag började misströsta. Borde jag lägga i någon duk, gräva om eller bara ge upp? Men saka men säkert har den format till sig och nu är den alltid fylld med vatten. Djuren är där ibland och dricker. Vem vet kanske kommer det grodor också? 

Nu är dammen alltid fylld med vatten.











Och ja! Jag har skaffat bin som dammen grävdes till. Både lätt och väldigt svårt. Bina är nordiska och ska tåla vårt klimat väl. Men de behöver pysslas om. 

Mina biodlargrannar Göran och Peter har också nordiska bin och det är bra att vi har samma ras så kan de para sig med varandra utan att det blir konstiga korsningar. Jag känner mig fortfarande valhänt när jag står med dräkten på och bina surrar omkring mig, men tycker det är roligt och spännande. 

Min mentor Göran har med vänlig och klok hand lett mig rätt och han har varit avgörande för att bina överlevt vintern och att det blev honung. Så stolt över mina första burkar med honung, som givetvis är världens godaste. 

/Anna Olsson

Jag har skaffat bin. Både lätt och väldigt svårt.









Mina första burkar egen honung.
Givetvis världens godaste
.


tisdag 30 november 2021

Växthus med solceller - en del drömmar behöver bli sanna









En del drömmar behöver bli sanna, så var det med min dröm om ett växthus. Jag hade sett att det gick att göra växthus av transparenta solceller, så det var min plan med växthusprojektet. 

Solcellerna försämrar inte växthuset funktion, snarare tvärtom även om det inte ger lika mycket el som de solceller som läggs på tak. Det blev bra och lite el går ut på nätet till mina grannar. Men det var besvärligt. 

Första problemet var att hitta ett växthus där glasrutor kunde bytas mot solceller. Ett annat var att hitta en glasmästare som ville göra jobbet, där var snickar-Lennart tålmodig och letade. Det var också helt omöjligt att hitta någon elektriker som kunde ta på sig att göra installationen så tillslut förbarmade sig Roland och Kristian sig och gjorde det. Men allra värst var Ellevio, för de godtog inte den i Sverige godkända växelriktaren. Så då var jag tvungen att köpa en annan växelriktare och elinstallationen fick göras om. 

Den nya växelriktaren krävde större mängd producerad el så var jag tvungen att installera fler solceller och ringa tillbaka glasmästaren att ta ut de nyligen insatta glasrutorna. Pust! 

Krångligt, mycket dyrare och försenat blev det tillslut klart. Tack och lov för tålmodiga Gräsmarkshantverkarna Lennart, Roland, Kristian, Bosse och Hasse. 









Knappt hann tomatplantorna planteras förrän nästan märklighet med växthuset inträffade. Flera gånger trodde jag att en sädesärla flugit in av misstag i växthuset, men det visade sig vara tvärtom. Sädesärlan menade nog snarare att jag gått in i deras hem av misstag. För i hörnet av en av bäddarna hade de byggt bo och lagt ägg. 

Jag hade inte hjärta att riva boet när det fanns ägg. Så vi fick upprätta en fungerande arbetsallians för att använda en psykologterm. Jag ropade innan jag gick in för att vattna och då flög den ut och satte sig utanför. Efter några minuter började den skrika och markera att nu var min tid slut, och då var det bara för mig att gå ut. 

Tillslut kläcktes ungarna och flög ut men då hade det blivit en djungel där inne som jag inte fick någon styrsel över. Nästa år får jag vara mer observant och mota ut dem innan de lägger ägg, och hålla efter mina tomatplantor lite mer.

/Anna Olsson




måndag 29 november 2021

"Den fula ankungen förvandlad till en vacker svan"









Den varmaste av somrar 2018 hade jag skrapat ihop tillräckligt med pengar för att byta taket och riva den fula fasaden. Jag hade sett Einars gamla foton på huset och visste hur det sett ut innan, betydligt finare än nu. 

Stackars Lennart och Veine som gjorde arbetet. Solen lyser varje minut den är uppe på Vassberg och denna varma sommar var den gassande varm. Men spännande var det när huset kläddes av den fula stenimitation-fasaden och timmerhuset började komma fram. 

Som den fula ankungen som förvandlades till en vacker svan. Så fint det blev! Nu säger ingen längre att jag köpt ett fult hus.

/Anna Olsson



fredag 26 november 2021

"Det jobbigaste jag gjort i hela mitt liv"


Så här har vägen sett ut flera gånger när jag kommit till Vassberg. Då har jag fått gå den dryga kilometern upp från Arvika-vägen. Vid ett tillfälle nådde snön upp till låren. Det är det jobbigaste jag gjort hela mitt liv. De sista meterna var jag så trött att jag inte orkade gå utan försökte krypa fram till huset. 

Vid andra tillfällen har det varit skare på snön och då har det varit magiskt. Eller som när allt var täckt med iskristaller stora som fjädrar.









Ganska snart förstod jag att jag måste ha en vävstol på Vassberg. Jag har vävt hela mitt vuxna liv och har blivit en vävstols-snobb. Det tog lite tid, men det var värt att vänta tills jag hittade en Öxabäck kontramarsch, som enligt min mening är den bästa vävstolen som finns. 

Så ett nytapetserat rum får bli min vävstuga. Jag har en dröm om att bygga om ett av uthusen till en riktig ateljé. Men hittills har andra saker varit mer nödvändigt att ta hand om, men jag har absolut inte gett upp den drömmen. 












Detta var första veckan av två som gästbloggare. På måndag kommer nästa inlägg.

/Anna Olsson


torsdag 25 november 2021

"Blir så förvånad av alla oväntade besök"








Med hjälp av Einar Sundkvist som är född i huset har jag fått ta del av Vassbergs historia. 

Vass i Vassberg kommer från en Per Jönsson Vass som bott uppe på berget för längesedan. Det stod Vass på murstocken i ett hus som låg där när Einars farfar köpte stället. Nuvarande hus byggdes 1908 av herrarna på bilden. De flyttade upp från den stökiga landsvägen ner vid Kymmen upp till Vassberg för att få lugn och ro. 

Jag tror att huset från början varit en finngård, men har inte lyckats spåra det bakåt mer än genom det Einar minns och har berättat för mig. Huset ligger helt perfekt i syd-nordläge och det höga läget (ca 345 möh) gör att det inte blir så kallt på vintern. 

Många känner till Vassberg och många har kommit och hälsat på mig och välkomnat mig till bygden. Jag blir alltid så förvånad av oväntade besök att jag missar att bjuda på kaffe, dåligt av mig. Ska försöka bättra mig. 

Grannarna är många även om inget annat hus syns från Vassberg. Dessutom verkar alla jag träffar i Gräsmarkstrakten ha någon sorts anknytning till huset, men det är klart, det var en stor syskonskara i huset. 

/Anna Olsson




onsdag 24 november 2021

När jag motade bort sorkar och vildsvin









Jag hade i flera år haft en kolonilott i Göteborg, men nu hade jag oändliga odlingsmöjligheter. Med hjälp av gräsklipp, kartonger och tidningar anlade jag potatis- och grönsaksland. Allt växte bra, men snart började en del av potatisplantorna att vissna. Det visade sig att det var sorken som ätit upp sättpotatisen.

Jag läste på vad som kunde göras för att mota bort sork. Ett av tipsen var att lägga surströmming i gångarna. Så när jag bjöd släkten på kräftskiva avslutades kalaset med att alla fick hjälpa till att lägga ut surströmmingen i sorkgångarna. 

Oklart om det var det eller något annat, men sorkarna har lämnat min gräsmatta. Dagen efter kom tre älgtjurar på besök, så surströmming kan vara ett tips för den som vill dra till sig älg. 










Kände mig nöjd med att lurat bort sorkarna med surströmming men glädjen blev kortvarig. Strax därefter möttes jag av att hela potatislandet bökats upp. Inte en enda potatis fanns kvar efter vildsvinens framfart. 

Samma kväll som detta hade hänt såg jag ett stort vildsvin komma mot resterna av potatislandet. Jag var då så arg att jag hade kunnat vrida nacken av grisen, men så fort jag öppnade dörren sprang vildsvinet in i skogen. Efter denna händelsen har jag alltid elstängsel runt potatislandet, för jag har inte lust att odla potatis till vildsvinsmagar igen.

/Anna Olsson


tisdag 23 november 2021

Utan vatten första sommaren i huset









Första sommaren på Vassberg präglades av att jag inte hade något vatten, försöka få det beboligt invändigt, röja på utsidan och förstå att jag ägde ett hus. 

Huset hade stått tomt i flera år så brunnen hade slammat igen, trädgården vuxit igen och visade det sig vattenledningar frusit sönder. För när jag äntligen fått ordning på brunnen, bytt till en ny vattenpump och fått klartecken att vattnet var tjänligt då sprutade vattnet rätt upp ur golvet i badrummet. 

Så då blev jag utan vatten igen och fick totalrenovera badrummet. Vattenläckan hade nog funnits ett tag så det var bara att riva golv och vägg.  Men jag fick till slut ett fint badrum. Väldigt hjälpsamt att ha hantverkare som murare och rörläggare i familjen. 

/Anna Olsson