Berättartraditionen
Ett av de viktigaste bitarna som vi tagit fasta på är berättandet. Inte bara på ett sätt där sagor, noveller eller liknande står i centrum, utan det faktum att berättande kan vara så oändligt mycket och göras på så många sätt. Berättande är ju en mycket central del i en konferens eller föreläsning, det handlar om hur man kommunicerar internt och externt, och det kan även handla om de nöjen vi erbjuder.
Vi ville göra en förflyttning av vårt utbud, så att berättande blev en allt tydligare del av vårt varumärke och fick större utrymme på hotellet. Det första vi testade var en uppsättning av Bortbytingen, framförd av Anna Jankert och Katarina Persdotter-Jäder, som med enkla medel, humor och allvar berättade den spännande och rörande sagan – en historia om godhetens oövervinnerliga kraft.
Nästa steg var att arrangera viskvällar i samverkan med Anders Stävarby, för att påvisa ett bredare musikutbud och som ligger i ett annat stråk av kulturens land än vår traditionella repertoar av musik. Ungefär samtidigt satsade vi under en period på teatersport i vår nattklubb, vilken arrangerades och genomfördes av Fredrik Petterson, m.fl. Allt för att erbjuda hotellets gäster en möjlighet till nya upplevelser och intryck. Vågar man inte prova, så får man aldrig höra resultatet.
Nästa större kliv var uppsättningen av Kopparmanteln av Västanå teater. Teater och berättarkonst ligger som synes helt i linje med vad vi vill stå för och har dessutom nära anknytning till det namn vi bär. Att dessutom få göra det i samverkan med Västanå Teater var otroligt inspirerande, eftersom de har lokal förankring till bygden, men samtidigt står för något som även på nationell basis är unikt och spännande.
Föreställningen handlade om Äventyraren Lemminkäinen och spelades i Yurtan, vilken vi satte upp i Gösta Berlingsalen under 6 stycken lördagar, våren 2009. På scenen stod Hanna Kulle, Christian Hillborg, Nina Åkerlund. Det var en magisk upplevelse, ett fartfyllt äventyr på runometer. En föreställning om rädsla och fåfänga. Om utanförskap, våld och brudrov. Om en moders besvärliga kamp med sin lättsinnige, ombytlige son. En saga om en hjälte eller en antihjälte. En saga med magi, svärdskamp och mytiska väsen.
Alla som såg föreställningen lovordade den, och den spelades ju självklart inte bara på hotellet utan gick på turné över stora delar av Sverige. För oss var det förvisso ingen stor succé ekonomiskt, men det gav oss visshet, profilering och råg i ryggen att gå vidare med nya idéer… och det blev en annan typ av berättande, nämligen FARS… och det återkommer jag till.
Ber att få önska er alla en härlig helg!
Vi ville göra en förflyttning av vårt utbud, så att berättande blev en allt tydligare del av vårt varumärke och fick större utrymme på hotellet. Det första vi testade var en uppsättning av Bortbytingen, framförd av Anna Jankert och Katarina Persdotter-Jäder, som med enkla medel, humor och allvar berättade den spännande och rörande sagan – en historia om godhetens oövervinnerliga kraft.
Nästa steg var att arrangera viskvällar i samverkan med Anders Stävarby, för att påvisa ett bredare musikutbud och som ligger i ett annat stråk av kulturens land än vår traditionella repertoar av musik. Ungefär samtidigt satsade vi under en period på teatersport i vår nattklubb, vilken arrangerades och genomfördes av Fredrik Petterson, m.fl. Allt för att erbjuda hotellets gäster en möjlighet till nya upplevelser och intryck. Vågar man inte prova, så får man aldrig höra resultatet.
Nästa större kliv var uppsättningen av Kopparmanteln av Västanå teater. Teater och berättarkonst ligger som synes helt i linje med vad vi vill stå för och har dessutom nära anknytning till det namn vi bär. Att dessutom få göra det i samverkan med Västanå Teater var otroligt inspirerande, eftersom de har lokal förankring till bygden, men samtidigt står för något som även på nationell basis är unikt och spännande.
Föreställningen handlade om Äventyraren Lemminkäinen och spelades i Yurtan, vilken vi satte upp i Gösta Berlingsalen under 6 stycken lördagar, våren 2009. På scenen stod Hanna Kulle, Christian Hillborg, Nina Åkerlund. Det var en magisk upplevelse, ett fartfyllt äventyr på runometer. En föreställning om rädsla och fåfänga. Om utanförskap, våld och brudrov. Om en moders besvärliga kamp med sin lättsinnige, ombytlige son. En saga om en hjälte eller en antihjälte. En saga med magi, svärdskamp och mytiska väsen.
Alla som såg föreställningen lovordade den, och den spelades ju självklart inte bara på hotellet utan gick på turné över stora delar av Sverige. För oss var det förvisso ingen stor succé ekonomiskt, men det gav oss visshet, profilering och råg i ryggen att gå vidare med nya idéer… och det blev en annan typ av berättande, nämligen FARS… och det återkommer jag till.
Ber att få önska er alla en härlig helg!
Kommentarer