Ett år med fåglarna i Sunne kommun
Vintern råder när året startar hos oss häruppe i kalla norden. Fågellivet är då ganska begränsat då det tryter med födan för de flesta av våra bevingade vänner. Frön och insekter som är normalföda för de flesta finns knappt att få tag på ute i naturen. Några undantag finns dock då barrträdens kottar ofta sitter kvar och en och annan rönn kan ha bären kvar.
Under januari och februari får man som kryssmedveten fågelskådare jaga runt efter de arter som ofta tar lite tid att finna igen, typ ugglor, skogshöns och hackspettar som för det mesta är stannfåglar och övervintrar i våra marker. Med kryssmedveten så menar jag bara att se så många olika fågelarter som möjligt på ett år och då räknar vi fågelskådare varje art som ett kryss.
Några arter vi har är dock typiska vinterarter hos oss, det vill säga att de är talrikare i våra trakter på vintern jämfört med resten av året. För att nämna några exempel så brukar Sidensvansar synas i Lagerlöfsparken, en och annan Strömstare syns också till runt Sunnesundet och med stor tur kan man få se den oregelbundet förekommande Hökugglan sitta i kanten på något hygge. Vi är många som matar fåglar med bland annat solrosfrön på vintern också och där kan det variera mellan de besökande arterna. Talgoxar och Blåmesar är nog de vanligaste gästerna, men det dyker upp en och annan för årstiden otypisk art också som Bofink eller Bergfink vilka klarar vintern fint på solrosfrön. Sällsynta arter som infinner sig till matningar kan vara den fåtaliga Gråspetten eller den prickiga Nötkråkan, bägge de käkar gärna talg.
I mars kommer våren och så fort snön tinat fram några bara fläckar på fälten vid Backatjärn, Östra och Västra Ämtervik och Bäckebron så infinner sig de tidigaste vårfåglarna som kommer flyttande från sina övervintringsställen i Götaland. Tofsvipor, Sångsvanar och en och annan sånglärka är typiska redan i mitten av månaden. April är nog trastarnas månad hos oss och vid lite regnväder så kan det vara gott om Björktrastar och Dubbeltrastar på de kortgräsiga eller leriga fälten lite varstans. Även Taltrastar och Rödvingetrastar är vanliga mot senare delen av April och har man stor tur så får man syn på den sällsynta Ringtrasten. Kännetecken för den kan enkelt sägas vara att den ser ut som en Koltrast, men har ett vitt halsband och kortare stjärt än Koltrasten. Egentligen är den ganska omisskänlig och typisk med sitt lysande vita band över bröstet.
I maj månad har de flesta av våra insektsätande fåglar anlänt och det sjungs från nästan varenda buske. Ett någorlunda tränat öra klarar att skilja de flesta av de vanliga arterna och min personliga favorit att lyssna till är lövsångaren som dessutom är Sveriges talrikaste fågel. Denna månad tillsammans med Juni är också den mest intensiva tiden på året för oss kryssgalna ornitologer. Många fåglar passerar oss både vanliga och ovanliga, regelbundna och oregelbundna. Vid svaga vindar står jag gärna vid Frykens strand så fort gryningen inträder då det ofta sträcker förbi flyttande fåglar längs denna avlånga sjö. Änder, måsfåglar och en del vadarfåglar är i rörelse redan i gryningen och med god tur så ser man både Storlom och Smålom passera.
Det jag absolut inte vill missa är de flyttande Skrattmåsarna och tärnorna som kan komma i fint formerade flockar dansande över sjön på sin väg mot häckplatserna norrut. Det är ett skådespel. Runt lunchtid är det dags att förflytta sig till en annan naturtyp då det är dags att kolla upp om det är några rovfåglar som nyttjar den flyttled som går från Bäckebron via Västra Ämtervik och över Fryken
vanligtvis mot Stavik och vidare upp mot Backatjärn och Björken för att sedermera lämna oss mot nordost i riktning Lövåsen och Hagfors.
Vi har årligen de flesta av
de i Sverige häckande rovfåglarna under vårsträcket längs denna flyttled med undantag för den sydligt utbredda Ängshöken samt den ytterst fåtaliga Jaktfalken. De senaste åren kan jag nog påstå att även en sådan normalt sydligt utbredd art som Glada är regelbundet förekommande hos oss, om än i låga numerärer.
Sommaren är kort för oss fågelskådare då hösten gärna kommer redan vid skolavslutningstid, eller i vart fall före midsommar. Då tänker jag på alla de vadarfåglar som påbörjar höstflyttningen tidigt. Storspovshonorna startar gärna höstflytten runt tionde juni. Björken är då en mycket bra plats om man vill se dessa vadarfåglar som rastar under främst senare delen av sommaren, läs Juli och Augusti. De kommer också ganska långväga från. Vi har varje år både Spovsnäppor och Kustsnäppor på besök och dessa kommer då ända bortifrån den ryska ishavskusten.
Våren till trots så är det nog ändå hösten som är fåglarnas tid hos oss och många är de som rastar hos oss då. Det är ju naturligt att individerna blir fler eftersom de genomfört en häckning under sommaren. Individrikedomen märks mer hos vissa arter än andra och mest märkbart för de flesta är Tranor, Grågäss och Kanadagäss. Lite kontroversiella fåglar detta då de orsakar en del bekymmer för våra lantbrukare, men de flesta av dessa höstfåglar födosöker på redan tröskade fält påstår jag med säkerhet. Vi har en del Tranor och Grågäss som spenderar hela sommaren igenom på fälten runt Björken och Backatjärn. Säkert även på andra platser i kommunen. Dessa icke häckande, mest fåglar som är inne på sitt andra kalenderår eller om man så vill är födda förra sommaren är de som definitivt orsakar mest skada på lantbrukarnas grödor tyvärr.
Men skadedjur eller inte så är det de helt fantastisk naturupplevelse att se dessa ca 2000 Tranor, 2500 Grågäss och 1500 Kanadagäss flyga in till sjön Björken för övernattning, speciellt nu i slutet av augusti och början av september. För den som är skeptisk till den upplevelsen så ber jag er besöka fågeltornet någon kväll, kanske redan under denna vecka.
November och december då gör sig vintern påmind igen och det är dags för oss fågelskådare att täcka eventuella luckor i krysslistan. På nytt börjar jakten på att få syn på någon Järpe eller Tretåig Hackspett..
Under januari och februari får man som kryssmedveten fågelskådare jaga runt efter de arter som ofta tar lite tid att finna igen, typ ugglor, skogshöns och hackspettar som för det mesta är stannfåglar och övervintrar i våra marker. Med kryssmedveten så menar jag bara att se så många olika fågelarter som möjligt på ett år och då räknar vi fågelskådare varje art som ett kryss.
 |
| Blå Kärrhök, Edsbjörke |
Några arter vi har är dock typiska vinterarter hos oss, det vill säga att de är talrikare i våra trakter på vintern jämfört med resten av året. För att nämna några exempel så brukar Sidensvansar synas i Lagerlöfsparken, en och annan Strömstare syns också till runt Sunnesundet och med stor tur kan man få se den oregelbundet förekommande Hökugglan sitta i kanten på något hygge. Vi är många som matar fåglar med bland annat solrosfrön på vintern också och där kan det variera mellan de besökande arterna. Talgoxar och Blåmesar är nog de vanligaste gästerna, men det dyker upp en och annan för årstiden otypisk art också som Bofink eller Bergfink vilka klarar vintern fint på solrosfrön. Sällsynta arter som infinner sig till matningar kan vara den fåtaliga Gråspetten eller den prickiga Nötkråkan, bägge de käkar gärna talg.
I mars kommer våren och så fort snön tinat fram några bara fläckar på fälten vid Backatjärn, Östra och Västra Ämtervik och Bäckebron så infinner sig de tidigaste vårfåglarna som kommer flyttande från sina övervintringsställen i Götaland. Tofsvipor, Sångsvanar och en och annan sånglärka är typiska redan i mitten av månaden. April är nog trastarnas månad hos oss och vid lite regnväder så kan det vara gott om Björktrastar och Dubbeltrastar på de kortgräsiga eller leriga fälten lite varstans. Även Taltrastar och Rödvingetrastar är vanliga mot senare delen av April och har man stor tur så får man syn på den sällsynta Ringtrasten. Kännetecken för den kan enkelt sägas vara att den ser ut som en Koltrast, men har ett vitt halsband och kortare stjärt än Koltrasten. Egentligen är den ganska omisskänlig och typisk med sitt lysande vita band över bröstet.
I maj månad har de flesta av våra insektsätande fåglar anlänt och det sjungs från nästan varenda buske. Ett någorlunda tränat öra klarar att skilja de flesta av de vanliga arterna och min personliga favorit att lyssna till är lövsångaren som dessutom är Sveriges talrikaste fågel. Denna månad tillsammans med Juni är också den mest intensiva tiden på året för oss kryssgalna ornitologer. Många fåglar passerar oss både vanliga och ovanliga, regelbundna och oregelbundna. Vid svaga vindar står jag gärna vid Frykens strand så fort gryningen inträder då det ofta sträcker förbi flyttande fåglar längs denna avlånga sjö. Änder, måsfåglar och en del vadarfåglar är i rörelse redan i gryningen och med god tur så ser man både Storlom och Smålom passera.
Det jag absolut inte vill missa är de flyttande Skrattmåsarna och tärnorna som kan komma i fint formerade flockar dansande över sjön på sin väg mot häckplatserna norrut. Det är ett skådespel. Runt lunchtid är det dags att förflytta sig till en annan naturtyp då det är dags att kolla upp om det är några rovfåglar som nyttjar den flyttled som går från Bäckebron via Västra Ämtervik och över Fryken
 |
| Röd Glada, Bäckebron |
Vi har årligen de flesta av
de i Sverige häckande rovfåglarna under vårsträcket längs denna flyttled med undantag för den sydligt utbredda Ängshöken samt den ytterst fåtaliga Jaktfalken. De senaste åren kan jag nog påstå att även en sådan normalt sydligt utbredd art som Glada är regelbundet förekommande hos oss, om än i låga numerärer.
Sommaren är kort för oss fågelskådare då hösten gärna kommer redan vid skolavslutningstid, eller i vart fall före midsommar. Då tänker jag på alla de vadarfåglar som påbörjar höstflyttningen tidigt. Storspovshonorna startar gärna höstflytten runt tionde juni. Björken är då en mycket bra plats om man vill se dessa vadarfåglar som rastar under främst senare delen av sommaren, läs Juli och Augusti. De kommer också ganska långväga från. Vi har varje år både Spovsnäppor och Kustsnäppor på besök och dessa kommer då ända bortifrån den ryska ishavskusten.
 |
| Trana, Björken |
Men skadedjur eller inte så är det de helt fantastisk naturupplevelse att se dessa ca 2000 Tranor, 2500 Grågäss och 1500 Kanadagäss flyga in till sjön Björken för övernattning, speciellt nu i slutet av augusti och början av september. För den som är skeptisk till den upplevelsen så ber jag er besöka fågeltornet någon kväll, kanske redan under denna vecka.
November och december då gör sig vintern påmind igen och det är dags för oss fågelskådare att täcka eventuella luckor i krysslistan. På nytt börjar jakten på att få syn på någon Järpe eller Tretåig Hackspett..
/Patric Gullström
Kommentarer