"Jag ska kunna tjäna mitt eget bröd och själv få råda över mina handlingar"

Selma Lagerlöf bestämde sig redan vid 8 års ålder för att bli författare, hennes främsta inspiration kom från hennes egen farmor och indianboken Oceola.

Inte fritt från motstånd

Och inte nog med det - det var tur att bruden Ellen Chöler (gifte sig Holmberg) på Gårdsjö herrgård bad Selma att skriva brudtärnornas tal till marskalkarna på bröllopet 1880, och att Eva Fryxell var med på bröllopet. Hon hörde när Selma höll talet och förstod vilken talang det fanns i 21-åriga Selma. Eva Fryxell var den som sedan sade till Selma att hon skulle ta vara på sin talang och fara ut i världen och skaffa sig kunskaper!

Selma Lagerlöf sådan hon såg ut när
hon kom till Landskrona.
Porträttet är från 1881.
Fotograf Anna Ollson, Karlstad.

Selma själv hade också den fasta övertygelsen att hon skulle lyckas, men förstod också att det skulle innebära hårt arbete och kunskaper, och för det krävdes en utbildning.

Det var dock inte fritt från motstånd, både från samhället, familjens ekonomi och inte minst fadern som motsatte sig att hon skulle börja på lärarinneseminariet. De hade nämligen det så fattigt där hemma att hon förstod att hon själv måste ta tag i sin situation. Men i och med att hon fick ekonomisk hjälp av brodern Johan, fick hon möjlighet att utbilda sig, vilket blev porten till ett eget liv. 

” Jag ska kunna tjäna mitt eget bröd och själv få råda över mina handlingar. Det skall bli min egen sak att nå dit jag vill nå” (Troll och Människor, Två spådomar). 

"En enda lång variation öfver ordet vilja"

Åren i Stockholm gav inte Selma bara en utbildning, bra betyg från seminariet, utan också en möjlighet att bli självförsörjande och därmed självständig. Hon deltog även flitigt i det kulturella livet, fick vänner för livet, som kom att betyda mycket för henne och hon förstod att det gällde att arbeta hårt för att så att säga komma någon vart i livet. 

Året 1885 när hon tog examen, flyttade hon till Landskrona, där hon arbetade som lärarinna på dagarna, och skrev på nätterna. Lönen var dock inte stor. Så småningom skickade hon in tävlingsbidraget till det som kom att bli vinsten i tidningen Iduns novelltävling, fem kapitel ur Gösta Berlings saga. Vinsten var 500 kr, vilket motsvarade en halv årslön för Selma Lagerlöf.  Vilken glädje! Debutromanen Gösta Berlings saga utkom 1891.

1894 träffar hon Sophie Elkan och i ett brev skriver Selma: " Om du vi råkas någon mer gång så skall du hålla mig till att berätta min verkliga historia, ty den känner du ej på långt när. Den är en enda lång variation öfver ordet vilja." (citat: Selma Lagerlöf skriver till Sophie Elkan 1895). 

Selma Lagerlöf klippte av sin långa
fläta år 1889, vilket verkligen
 tydde på viljestyrka. Denna bild
publicerades i tidningen IDUN 1890.
Foto: Östra Emterviks hembygdsförening.

Skaffade sig ekonomiska möjligheter

Förutom drivkraften att bli författare så hade Selma Lagerlöf även en annan stark drivkraft, nämligen att köpa tillbaka Mårbacka. Så kom äntligen den dagen när Mårbacka blev till salu och nu hade hon, tack vare sitt författarskap, ekonomiska möjligheter. 

Köpet blev klart sensommaren 1907, förmedlat genom brukspatron Ernst Chöler (bror till Ellen) på morfars gamla Gårdsjö. ” Vet du vad, att jag har så godt som köpt Mårbacka. Det är åtminstone mundligt aftaladt så i telefon, men intet kontrakt är ännu underskrifvet. Jag har fått ett gammalt hus, en gammal trädgård, en liten park, en allé, några tunnland åker, ett par källare, ett dass, en damm, många vackra träd för 13500 kr”.  (ur brev till Sophie Elkan 1907).

Dessutom, samma år 1907, köper hon även den bergsmansgård i Falun som kom att bli Lagerlöfsgården. Två stora fastighetsaffärer på samma år, det var sannerligen inte dåligt!

Passionerad

Viljan att lyckas och få ägna sig åt det som passionerade henne, bland annat författarskapet och att vårda gården Mårbacka, är något som drev Selma Lagerlöf framåt. Hon hade verkligen ett driv och en vilja utöver det vanliga, vilket man kan vara lätt avundsjuk på, men mest finner jag henne beundransvärd och som en riktigt inspiratör.

När du tänker efter, vilken är din drivkraft?

/ Irene Henriksson