Yrkesresan - Det ska gå att växa i sitt uppdrag

 

Just nu håller vi bland annat utbildningsträffar inom Yrkesresan Funktionshinder för utförare, och det är något jag ofta kommer tillbaka till i tanken efteråt. Inte bara vad vi går igenom under dessa träffar, utan vad det faktiskt gör med människor att få stanna upp en stund och få syn på sitt eget uppdrag på ett annat sätt.

Yrkesresan är en nationell satsning på introduktion och kompetensutveckling inom socialtjänsten, och inom funktionshinderområdet finns ett spår som riktar sig till utförarverksamheter. Det handlar om medarbetare som varje dag möter människor i behov av stöd, service och omsorg, men också om chefer som leder de verksamheterna. Det kan vara personlig assistans, korttidsverksamhet, grupp- och servicebostäder, daglig verksamhet eller boendestöd, alltså de sammanhang där vardagen faktiskt pågår.

Det jag tycker om med Yrkesresan är hur den är uppbyggd. Den börjar i något gemensamt och fortsätter sedan vidare i olika nivåer, där Bas ger en grund att stå på och där Fördjupning och Spets ger möjlighet att utvecklas vidare över tid. Det gör att det inte bara blir ett tillfälle där man får med sig lite nytt och sedan går tillbaka till det gamla, utan något som faktiskt kan följa med och växa tillsammans med erfarenheten.

Och i det ligger värdet, att få stanna upp mitt i allt som annars går ganska fort. Att få sätta ord på sånt man gör varje dag, men inte alltid hinner tänka så mycket på. Att få en tydligare bild av varför vissa saker är viktiga, hur uppdraget hänger ihop och vad som faktiskt ligger i det ansvar man bär.

För många av de arbeten som görs inom funktionsstöd rymmer så mycket mer än det som syns. Det handlar inte bara om att göra, utan om att förstå. Sammanhang, bemötande, lagstiftning, förhållningssätt, delaktighet, självbestämmande och allt det där som tillsammans formar hur ett arbete känns att stå i, inte bara vad det innehåller.

När man faktiskt får möjlighet att landa lite i det, blir det både tydligare och tryggare.

Det tror jag gör skillnad. Inte på ett sätt som alltid syns direkt, men i hur människor bär sitt uppdrag. I hur man tar sig an situationer, i hur man möter andra och i känslan av att veta varför man gör det man gör.

Och det är nog just därför jag tycker att det här är så viktigt.

Att det ska gå att växa i sitt uppdrag. Att det inte bara handlar om att komma in i något, utan att få möjlighet att förstå det man är en del av. För när det finns så mycket engagemang, vilja och ansvar ute i verksamheterna, då förtjänar det också att få rätt förutsättningar att fortsätta utvecklas.

Det är så intressant att få lyssna till när personalen från verksamheterna inom funktionsstöd utbyter erfarenheter, får se saker ur olika perspektiv och höra hur de ser på saker och ting. Sen är det såklart väldigt trevligt med fika!! 😊 Vi får leverans med nybakat fikabröd från Bergskog varje utbildningsträff. Samarbete när den är som bäst, visst?