Folkhögskolan – bättre val kan du inte göra!
När jag själv gick på gymnasiet i Arvika, hade vi också den synen på elever från Ingesunds folkhögskola. De hade palestinasjal och näbbstövlar och såg ut som övervintrade hippies. Säkert rökte de på och satt med stearinljus och drack rödtjut på kvällarna också…
Fördomar, alltså.
Nu har jag, Inga-Lill Junedahl, arbetat på Klarälvdalens folkhögskola här i Sunne sedan 1994. Inställningen till folkhögskolor och folkbildning hade ändrat sig långt innan dess, men nu kan jag tydligare se fördelen med folkbildning kontra traditionell utbildning.
Här i Sunne har vi haft en filial till Klarälvdalens Folkhögskola sedan början av 90-talet. Vi håller till på vårdcentralen, 2:a våningen. Huvudskolan ligger i Stöllet och det finns ytterligare en filial i Hagfors och verksamhet i Torsby och på Södra Viken, det så kallade Kretsloppshuset. Vi är ”den gröna skolan” med specialkurser inom naturområdet, självhushållning och skogsutbildning. Här finns också socialpedagogik och turism som särskilda kurser, dessutom driver vi kurser och projekt för funktionshindrade. Allt detta ska ni få ett smakprov av under de här två veckorna då vi fått möjligheten att blogga.
Grunden för en folkhögskola är ”allmän kurs” där deltagarna har möjlighet att läsa in behörigheter för fortsatta studier. Det innebär att man läser i den takt man orkar med. Vi arbetar med individuella studieplaner och har inte betyg som måttstock, utan använder oss av ”omdömen” som innehåller såväl mått på färdigheter och kunskaper som den sociala förmågan. Det har också visat sig att de deltagare vi har på folkhögskolan klarar sig mycket bra i högre utbildningar, eftersom vi har ambitionen att förbereda alla för studier på högre nivå.
Vad är det då vi gör? Jo, vi tror inte på ”bankkunskap”, alltså att mata in fakta och att sen ha prov för att skriva av sig sina kortsiktiga kunskaper … och en vecka senare ha glömt bort alltihop. Nej, vi tänker långsiktigt. Hur lär sig varje individ? Vilka verktyg kan vi förmedla till deltagarna för att det ska vara lättare att förstå? Hur kan jag som handledare/lärare underlätta möjligheten för deltagarna att lära för livet?
Folkbildningen kännetecknas av sin frihet och frivillighet och av att studierna har sin utgångspunkt i individens egna bildningsbehov. Det innebär alltså att folkbildning är en hel process, där utgångspunkten ligger i att sammanföra deltagarna och låta dem byta erfarenheter och åsikter så att förståelsen för ett ämne ökar. Historiskt har det haft stor betydelse för samhällsutvecklingen i Sverige. Vi har folkbildningen att tacka för mycket. Genom folkhögskolor och studiecirklar inom studieförbunden har självbildningen bland våra medborgare ökat och lett fram till viktiga demokratiska milstolpar. På vår folkhögskola i Sunne försöker vi förvalta arvet genom att vi arbetar praktiskt med demokrati i vårt kommunprojekt som ni kan läsa mera om på http://www.allaskommun.se/. De senaste 14 dagarna har vi också varit fullt upptagna med valet och företrädare för alla politiska partier i fullmäktige. Politik engagerar och debattens vågor går höga just nu. På torsdag har vi skolval. Ett av de viktigaste uppdragen vi har fått från Sveriges riksdag är också att arbeta med demokrati. Gå därför och rösta på söndag!
Till sist, ett visdomens ord från folkbildningens idégrundare, dansken NFS Grundtvig:
Vägen till ny kunskap går via ett förändrat sätt att se på omvärlden.
Nu lämnar jag över stafettpinnen till Ninnie Eråker. På onsdag bloggar hon om självhushållningskursen på Kretsloppshuset.
Inga-Lill Junedahl
Kommentarer