Fjärilar i Ransbysätter, och en sällsynt nattslända

Häromdagen flög ett gammafly ivrigt om kring bland höstastrarna och sög näring ur blommorna. Namnet har fjärilen fått på grund av ett metallblänkande gammatecken på vardera framvingen. Alltefter som hösten framskrider flyger färre fjärilar och till slut är det bara några arter mätare som håller ut. Men de kan flyga långt fram i november om vädret är milt.

     I skymningen den 24 juli anlände ett 20-tal personer till bostaden för att beskåda nattens fjärilsshow. Det var dags för årets ”feffelnatt” i byn. Vid en uthusvägg hängde ett vitt lakan och på backen fanns också en vit duk. Allt detta upplystes av en stark lampa. Från Karlstad kom Sven Larsson med expertkunskaper, kamera med makroobjektiv och en annan stark lampa plus lakan riggade som en strut. Det var en varm och lugn natt och stora och små fjärilar flög in  mot ljuskällorna i ständigt ökande antal.

     Den som inte visste vad som pågick, kunde kanske tro att det var ett hemligt sektmöte, med människor som knäböjde nära lamporna. Det fanns mycket att titta på, från större arter som poppelsvärmare, dagfjärilsmätare, spinnaren barrskogsnunna och platinafläckat metallfly till småfjärilar inom grupperna malfjärilar, vecklare och mott. Allting fotograferades av Sven som senare skickad en lista på nästan hundra olika arter. En fantastisk natt med ett myller av fjärilar, som inte lämnade någon deltagare oberörd.

     Brun gräsfjäril, utnämnd till Värmlands landskapsinsekt, är vanlig under försommaren i dalen liksom pantermätaren, en annan värmländsk specialitet. Violettkantad guldvinge, sotnätfjäril, svävfluglik dagsvärmare och humlerotfjäril hör till de ovanliga arterna. En sydlig fjäril som fanns vid tomten tidigare var eldsnabbvingen. Efter två ovanligt hårda vintrar var arten borta. På eftersommaren flyger den stora, vackra och rätt orädda silverstreckade pärlemorfjärilen ganska talrikt i Gröna dalen.

     Den 5 juni 2009 sågade jag ved nära den träkur intill Björka älv där jag ibland ringmärker fåglar. Plötsligt kommer det en stor insekt krypande på den björkslana jag sågar i. Det var en nattslända med stora svarta fläckar på vingarna. En sådan insekt hade jag aldrig sett förut. Efter fotografering och konsultationer blev sländan bestämd till storfläckig kungsnattslända, en sällsynt art i Sverige och aldrig tidigare funnen i Sunne kommun. Döm om min förvåning när det exakt på dagen fyra år senare sitter en individ av samma art och väntar på mig på kanten av ringmärkningsbordet!

Björn Ehrenroth