Den gamla goda tiden?

Lärarstiftelsen, som jag idag leder, har ett arv att vara stolta över. Många är folkskollärarna och lärarinnorna i min släkt, särskilt på min fars sida. De nöjde sig inte med att bara undervisa utan byggde rent bokstavligt upp Mellby skola och snickrade till och med skolbänkarna. 

Släktingarna Axel och Oskar Jansson
bygger skolbänkar till nya Mellby skola

Nybyggda Mellby skola står klar efter flytten från Askerby

Lärarstiftelsen är Lärarförbundets historiska föregångare. Från början hette vi Sveriges Allmänna Folkskollärarförening och kämpade för en bättre skola. Framförallt EN gemensam skola för alla barn.

Inte förrän 1842 fick alla barn rätt att gå i skola. Bönder och arbetares barn fick gå i folkskolan som var en fattig- och katekesskola där rottingen ven bland färdiga frågor, svar och utantillrabblande.
Högre samhällsklassers barn gick i läroverk och kunde gå vidare till universitet.
För folkskolans barn var universitet och läroverk stängda. De ansågs bara behöva så pass mycket kunskap att de kunde gå vidare i sina föräldrars fotspår. Flickor läste förkortade kurser. Det hela kallades parallellskolesystemet.

Folkskolans grundande 1842 var i själva verket ett gigantiskt demokratiprojekt när kraven på kunskaper i samhället ökade. Nu behövdes kunnigare medborgare som dessutom kunde fungera demokratiskt. Skolplikt infördes 1882 för att motverka att barnen hölls hemma för arbete.
Potatislovet, höstlovet eller som det numera kallas, läslovet, var ett tydligt  uttryck för hur viktigt barnarbetet var. De här veckorna fick det vara slut på läsandet.
Ut och plocka potatis, ungar! 

Levande skolhistorisk dag på Jamtli, Östersund,
när Lärarstiftelsens utställning En sagolik skola visades där 

Hälsningar Eva-Lis Sirén