Egna självklarheter och andras
-Du ska komma ihåg att det du tycker är självklart, det är bara klart för dig själv, sa en klok vän till mig.
Så är det med rätten till utbildning. Lika men ändå så olika, både i Sverige och globalt.
Skola kan vara ett tält där lärarna jobbade treskift under Kosovokriget.
Det kan också vara små skolor i norra Nigeria eller Afghanistan där utbildning för flickor är långt ifrån en rättighet.
Det kan vara studiecirklar för lärare i Zimbabwe och Colombia.
Det kan vara byskolan i Sierra Leone som upphört när ebolan avskräckt de ambulerande lärarna från att komma.
 |
| Inviger kongresshall i New Delhi hos mångåriga samarbetspartnern, indiska lärarorganisationen AIPTF |
Det kan också vara ett klassrum på Skäggebergsskolan på 60-talet, där lärarinnan Astrid Frykfeldt inleder dagarna med att slå takten till psalmen ”Din klara sol går åter upp”- med en gul blyertspenna. Där Lennart Hellsings rim öppnar mina ögon för leken med språket och lusten till orden i Byttners Första läseboken. Där min mellanstadielärare fick mig att upptäcka skrivandets glädje.
- Hur kommer det sig att du kan skriva så bra när du pratar så mycket dialekt? frågade hon efter uppsatstävlingen Mjölkkannan.
Ja, långt senare inser man ju hur föräldrars högläsning, egen läsning och berättande bygger barnets språk och möjligheter. Och den kärleken behöver grundläggas tidigt…
Kommentarer