Fågelskådning som livsstil

Hösten 1992 och jag läste ekonomi på högskolan i Uddevalla då kom en dramatisk vändning i livet som berikar mig än i dag. Varje dag!
Studiekompisen, Stefan Malm, ringde mig och undrade om jag ville hänga på en tur till Hullsjön, belägen mellan Vänersborg och Trollhättan, för att kika på fåglar. Tveksamt bestämde jag mig för att följa med. Väl framme och när Stefan började visa mig runt bland Sångsvanar, Sädesärlor, Sånglärkor och Tofsvipor så tändes en låga inom mig som visat sig vara lika evig som den olympiska elden.

Nu 26 år senare har jag sett 375 olika fågelarter i Sverige, varit på Ölandsskådning vid mer än trettio tillfällen och skådat fågel i bland annat Ghana, Israel, Barbados och östra delarna av Turkiet.


Skådarkompisar på turné i Israel, från v Stefan Malm,
Torbjörn Arvidsson och undertecknad.


Fågelskådningen har utvecklats från att vara en liten hobby till att, genom någon slags förgiftning, komma och utvecklas till en livsstil som aktivt styr mina val i livet numera.
Om jag leker lite med siffror så inser jag att mycket tid har spenderats på detta ännu lite udda intresse. Gissningsvis snittar jag på mellan 10 och 15 timmar per vecka ute i markerna, vilket teoretiskt ger en skådartid på runt 15000 timmar totalt och då kan jag nog inte kalla det för hobby längre.

Morgan Johansson i aktion
Våren 1993 träffade jag 
den numera framlidne fågelskådarikonen 
Morgan Johansson som tog mig så att säga under sina vingar.
Mycket av den kunskap jag per i dag besitter vad gäller fågelskådning och ornitologi har han genom åren nött in i mig.
Allt från små grågröna Gransångares lockläten
till var fågelskådningen ger mest i utbyte vid givet väderläge och årstid. En kunskap som jag känner att jag måste förvalta och dela med mig av.

1993 var också året då jag upptäckte att vi har en bra kommun vad gäller fågelliv. Många är de platser där flyttande, eller migrerande, fåglar rastar både på väg mot norr och nu på hösten på väg söderut. De passar på att fylla på energiförråden för vidare resa. Sjön Björken är den nationellt mest kända platsen vi har i kommunen, men det finns även flera andra "hotspots" som till exempel Backatjärn med omnejd, stränderna nedanför golfbanan och naturligtvis också det mycket fina vassområdet i västra delen av Kolsnäsviken.

Vy från fågeltornet vid Björken

Det är den varierade naturen vi har i Sunne som gör att vi per dags dato har anträffat inte mindre än 265 olika fågelarter i vår kommun. I förbifarten kan jag nämna att det i Sverige som land häckar cirka 250 olika arter fågel.

Vi ska vara rädda om den unika natur vi har här i Fryksdalen och fågellivet är en av indikatorerna på hur den mår.

/Patric Gullström

Kommentarer

Populära inlägg