tisdag 16 september 2014

Årets smartaste by!

För sjunde gången var det frågesportsmästerkap på Sjösala i Östra Ämtervik i lördags. Det är en kraftmätning i allkunskap mellan byarna i Östra Ämterviks gamla kyrksocken eller Östra Ämterviks kommun som den hette före 1952.
I alla år har jag varit med endera som deltagare i Södra Ås-laget på tre personer eller kontrollant i ett konkurrerande lag. En gång tidigare har vi vunnit.
 
Inspiratörer Eva och Tommy Larsson
Frågorna rör allt mellan himmel och jord, geografi, musik, natur, litteratur, ja vad som helst och de är formulerade av folk utifrån och arrangör för det hela är Bygdeutveckling i Emtervik med strävsamma paret Eva och Tommy Larsson som inspiratörer.

Inpå 1950-talet fanns ett nittiotal kommuner i Värmland, nu sexton. För vår del togs första steget 1952 då Östra och Västra Ämtervik och Sunne köping bildade Stora Sunne kommun och några år senare kom Gräsmark och Lysvik till och nuvarande Sunne kommun bildades.

Det är märkligt så lite sådana administrativa beslut betyder för vår tillhörighet. Det är 62 år sedan vi alla blev Sunnebor. Kommunal ekonomi och administration och kommunala tjänster är sedan dess gemensamma, men vår identitet verkar inte vilja hänga med. När det gäller vår identitet är vi som en enda stor motståndsrörelse. Vi är inte sunnebor vi är i första hand östemtingar. Så därför får ingen delta i vår frågesportävling som inte är skriven på adress i Östra Ämtervik. Det är en ganska radikal och separatistisk tanke. Men ändå så trevlig!

Jag har stött på tjänstemän i kommunen som inte kan förstå varför vi envisas med att påminna om att gamla Selma var född och bodde i Östra Ämtervik. Mårbacka ligger ju ändå i Sunne och det vore bättre om vi kunde säga det. Åtminstone utåt, det skulle gynna varumärket.
Selma själv var en smula obeslutsam. I sina tidiga brev skrev hon Mårbacka, Östra Emtervik och datum, men sedan hon börjat leverera mjölken till mejeriet i Sunne blev det Mårbacka, Sunne, det var där posten och telegrafen fanns. Lena Gynnemos första åtgärd som ny intendent blev att ändra tillbaka. Så nu heter det Mårbacka, 68696 Östra Ämtervik, som för hundra år sedan. Fast då utan postnummer.

Den som bor i tätorten bor förstås i Sunne, men mentalt bor vi andra i Gräsmark, Lysvik och förstås i Östra Ämtervik. Det blir tydligare så, fast alla bor vi ju i Sunne kommun men det är mer för att det är bestämt så. Det är möjligt att vi är värst här på östsidan. En hoper företagare med bondegener och föreningar för alla möjliga ändamål, alla håller ihop och Selma kastar en sagorik skugga över alltsammans. Det skapar en stabil identitet till nytta för helheten Sunne.

Hur det gick med frågesporten? Jo vi vann! För andra gången. Två poäng före Fölsvik, det var tight.
Det betyder inteckning i vandringspris, en stor butelj Champis och en belyst skylt med texten “Årets smartaste by” och kanske en notis i Fryksdals-Bygden.
Åtta tävlande lag, nya för i år var Skacksjö City och Skacksjö United. Joel Feltenmark spelade pausmusik och vi drack kaffe och köpte åror. Publiken var 25 personer och behållningen gick till nya flyktingmottagningen på Gylleby. En bra lördagseftermiddag på Sjösala i sagorika Östra Ämtervik.
/Matts Nilsson



måndag 15 september 2014

Mitt engagemang är ideellt, det sker av lust och har gjort livet rikare

Matts Nilsson heter jag som skall skriva på Sunnebloggen under två veckor. Jag bor tillsammans med Lilian, som jag varit gift med i femtio år, i Södra Ås, strax söder om Mårbacka i ett långt rött hus som heter När Alfred. I kökskammaren där är jag född. Jag har levat samtidigt med Selma Lagerlöf, fast bara under hennes sista och mitt första år. Två tredjedelar av mitt liv har jag bott här, resten i Stockholm och Karlstad.

Mitt yrkesliv blev inte som jag hade tänkt mej, det blev mycket bättre. Jag har aldrig arbetat med det jag utbildade mej till men med mycket annat som jag varit mera lämpad för. Jag har haft ett bra arbetsliv i offentliga och människonära verksamheter. Ledaruppgifter har jag haft mest hela tiden.

Mitt föräldrahem i Södra Ås har i alla tider varit vår fasta punkt i tillvaron oavsett bostadsort. Sedan 26 år tillbaka bor vi nu här för gott. Vårt hus ligger i kanten av Mårbackadalen - jag försöker i alla sammanhang lansera det namnet på den långa dalgång som sträcker sig uppifrån Bergskog och Östanås ner till mötet med Fryken i Prästbol. Vi har en vidunderlig utsikt över dalen med välskötta åkrar och horisonter som möter blicken över Fryksdalshöjden. Jag sköter vår skog och vårt hus som jag alltid har gjort och ser till att tomten är ansad.

Vi har en vidunderlig utsikt över dalen med välskötta åkrar och horisonter som möter blicken över Fryksdalshöjden

Det är nog ändå mitt föreningsengagemang som gjort att jag får blogga. Allt bottnar i mitt intresse för den så kallade Kulturen, detta svårförklarliga begrepp som somliga tar till sig med hull och hår och andra hänger upp sig på. Mitt intresse har sin botten i Östra Emterviks hembygdsförening och har fördjupats bl a i styrelsen för Stiftelsen Selma Lagerlöfs litteraturpris med kulturveckan i Sunne och i Mårbackastiftelsens styrelse. Mitt engagemang är ideellt och det sker av lust och har gjort livet rikare.

Vad kan jag skriva om har jag frågat Kathrin Ramström som styr och ställer med Bloggen. Om vad du vill har hon svarat. Därför skall jag skriva om den vindfällda skogen, om vår värmländska identitet, om gårdars namn och prepositioner, om Selma förstås och om den bok jag skrivit om Alma på Mårbacka som skall presenteras på Bokmässan i Göteborg nästa vecka. Annat kanske också dyker upp.

Det är i alla fall så jag har tänkt/Matts Nilsson

fredag 12 september 2014

Om köttet vi äter

Detta är min final.

Som charkuterist måste jag prata om köttet vi äter. Hur ser det ultimata köttet ut. Vad ger mest njutning. Vad betyder fettet.

Först lite om våra grisar.
D
et är egentligen mycket enkelt. Grisen skall gå fritt och kunna böka. Resultatet är ett smakligare kött med mer insprängt fett. Den vattenbindande förmågan är mycket större. Prova gärna att steka ett par kotletter från en utegris med en fettrand kvar. Och jämför med den traditionella grisen från Sverige, Danmark eller Tyskland. Trots den stora skillnaden i djurhållning mellan länderna har de traditionella grisarna inte en chans. Saftigheten i köttet från utegrisen är överlägsen. Smaken fantastisk. Vad beror det på. Ja utan att ha någon avhandling i ryggen så är skälet att grisen får vara gris och böka efter rötter och andra godsaker i marken. Samt kanske det viktigaste grisen trivs. Köp utegris eller Kravgris. Tänk på att EU Ekogrisen går inne. Den är bara ekologisk. I Värmland finns bara en producent av Kravgrisar Familjen Bergvall på Värmlandsnäs. Genom organisationen Lokal Andelsmat som stadigt växer kan man beställa lokal mat. I Björkaholm är man i full gång. Fler är på väg. Det lär vara över 700 medlemmar redan. Lennart Svahn är en av dem som drar i projektet.

Nu till våra kossor. En story. Jag pratade med en stor handlare i Värmland om en affär på utrustning. Då säger han plötsligt. Kan inte jag få köpa kött av dig… Jag kan inte leverera de volymer du behöver replikerar jag. Nej jag menar inte till butiken jag menar privat.
Jag tycker det säger det mesta. Köttet vi köper är ofta inte av bra kvalitet. I Sverige har vi stor uppfödning av tjurar som säljs som det bästa. Vi är rätt ensamma i EU om att sälja tjur som mat.
Tjurens uppgift är att behaga en ko. Den bygger mycket muskler och inget fett. Tråkigt, segt och smaklöst kött är resultatet.
Kon däremot har en helt annan ämnesomsättning. Hon bygger reserver för att kunna föda producera mjölk och föda upp en kalv., Det innebär en uppbyggnad av en fettdepå och en större marmorering av köttet. Den unga kon/kvigan eller den något äldre kon är överlägsen i smak och mörhet. Naturligtvis skall kon slaktas när hon har återhämtat sig efter kalvning eller kvigan slaktas när hon har nått sin höjdpunkt. Rätt hängt och hanterat så har du ett kött som duger till alla.
Värmland med sitt speciella landskap passar mycket bra för de lättare köttraserna - Hereford och Angus. Hereford har en fettansättning som är fantastisk och smakligheter är jättebra. Dessa djur kan födas upp på gräs och ensilage. Resultatet blir ett kött med perfekt balans mellan omega 3 och 6. Det ni. Omega 3 från kött. Det är faktiskt sant. Vet ni inte vad ni får när ni köper kött avstå hellre och satsa på något annat. Då bidrar ni till en bättre värld. Den storskaliga köttindustrin har bara anpassat djuren till att passa in i deras effektiva fabriker utan någon som helst tanke på de som skall äta köttet.
Jag skulle kunna hålla på länge om detta men nu tackar jag för mig och hoppas att jag väckt någon liten tanke

Tack för mig.
/Lennart Robberts, Persfolk Gård AB

onsdag 10 september 2014

Kräftor i Fryken

Kräftfisket i Fryken blir stadigt bättre och bättre. Det ger väl inga storfångster men är man ihärdig så blir det ett och annat kräftkalas. Signalkräftorna är oftast av bra storlek med fina klor. 
Blir fångsterna små och flera så dödkoka kräftorna till rätt färg och frys in.
 
När kräftorna skall anrättas koka upp en lag på
  • 5 l vatten
  • 1 porter
  • 1,5 msk socker
  • 200g grovsalt
  • Krondill
Koka ihop lagen ca 5 minuter lägg i ca 20 kräftor lägg på locket. När lagen kokar upp igen så ta ur kräftorna och kyl ner dem. Ta så nästa gäng och upprepa proceduren.
 
Låt lagen svalna lägg tillbaka kräftorna och låt dom bada över natten.
 
En stund före festen lägg upp på ett fat. Smaklig måltid
 
Lennart Robberts
 
 
 

måndag 8 september 2014

Parmesangratinerad gös

Efter allt töl om MSG (läs tidigare blogginlägg om "Faran med att tillsätta glutamat i kosten") blir det lite om gösen som på allvar etablerat sig i fryken.

Parmesangratinerad gös med stekta tomater, potatis och brynt smör


Beräkna 150 gram per person av gösfile. Den här är tagen på nät i övre Fryken. Det blir några tiotal gösar på en sommar.
Salta och peppra fisken innan den doppas i uppvispat ägg innan den vänds i nyriven parmesan.
Hetta upp stekpannan smält smör och häll i bra olivolja.
Stek på hög värme tills en gyllenbrun färg. Vänd fisken och sänk värmen rejält och låt fisken bli färdig på eftervärmen. Den behöver inte speciellt lång stektid.

Bryn en rejäl klick smör i en kastrull. Den är färdig när den slutat fräsa och proteinet sjunker till botten.

Hacka rödlök,vitlök och basilika.
Fräs rödlöken och vitlöken mjuk, lägg i körsbärstomaterna och stek på medelvärme till skinnet börjar spricka. Strö över basilikan rör om en gång och servera.

För 4 personer
600 g gösfile, Ett ägg, 50 gram riven parmesan, Salt o peppar
8 medelstora potatisar
150 g körsbärstomater, 1 rödlök, 1-2 vitlöksklyfta, en kruka basilika

Smaklig måltid!

































Lennart Robberts



fredag 5 september 2014

Faran med att tillsätta glutamat i kosten

Hej igen, idag skall min blogg handla om Glutamat, E620 -E 625. Det är lite olika former av glutamat där den vanligaste är MSG eller monosodiumglutamat E621.
 
Ämnet finns tillsatt i asiatisk mat, citronsalt (den vanligaste) och många kryddor. Naturligt förekommer glutaminsyror i flertalet födoämnen. Kroppen kan även tillverka glutaminsyra. Mononatriumglutamat är en mer komplex förening som kroppen inte tillgodogör sig på ett naturligt sätt.
 
Glutamat misstänks ge en hel del bieffekter:
  • Svåra allergiska reaktioner, som ofta framträder av röda utslag över kroppen
  • Epileptiska anfall, vid epilepsi
  • Fosterskador
  • Svår huvudvärk
  • Astmaattacker
  • Extrem vrede
  • Paranoia och djup depression
  • Försenad tillväxt
  • Hormonstörningar
  • Leverskador
  • Förstörda nervceller
Värt att komma ihåg är att alla dessa ovanstående symtom delvis är misstankar.
Det är liksom mycket annat då det gäller tillsatser och fett, mycket lite som är bevisat, vetenskapligen. Det rör sig om misstankar. Vissa säger att det inte är någon fara att använda natriumglutamat just på grund av att ingen forskning varit tillräckligt stark för att bevisa dess farlighet.
Men min personliga reflektion är att man bör vända på saken och tänka så här. Varför dagligen använda någonting som misstänks vara farligt då det finns riktiga råvaror som vetenskapligen är bevisat inte är farliga. Som äkta curry i currykryddan och inte natriumglutamat.
 
Varför använder man glutamat?
Den största orsaken är att det är lättare att späda ut maten använda sämre råvaror. Till och med i julskinkan förekommer glutamat hos mindre nogräknade leverantörer. Företagen vet att kunskapen om glutamat växer och gömmer ibland MSG (monosodiumglutamat E621) under beteckningen jästextrakt där vissa innehåller MSG och andra inte. Skälet till att MSG finns i maten är med största sannolikhet PENGAR.
 
Konsumenter i samverkan säger:
Överdosering av glutamat skadar synen genom att förstöra nervcellerna i ögats näthinna. Råttor som fick höga doser glutamat under en längre tid förlorade upp till 75% av cellerna i näthinnan
 
Det finns även starka indikationer på att glutamat påskyndar utvecklingen av demenssjukdomar som Parkinson och Alzheimers. Exempelvis är ett nytt läkemedel mot Alzheimers (Memantine) effektivt just för att det blockerar glutamat i hjärnan.
 
De som vill fördjupa sig i de vetenskapliga studierna kring riskerna med glutamat kan läsa boken ”Excitotoxins: The Taste That Kills
 
Svenska Livsmedelsverket avråder från att använda glutamat i mat som lagas speciellt för spädbarn och små barn: "Glutaminsyran och dess salter, glutamater, får användas till alla livsmedel utom livsmedel som tillverkas speciellt för spädbarn och småbarn.
 
Björn Meister, professor i neurovetenskap vid Karolinska institutet, har studerat hur glutamat påverkar djur. Nyfödda råttor som injicerades med glutamat under fem dagar blev som vuxna feta, blinda, kortväxta och hjärnskadade. Den del av hjärnan som bland annat styr hunger, mättnad och tillväxt förstörs till stor del. Björn Meisters studie är bara en i raden som visat på riskerna med glutamat.
 
Forskare vid det japanska Hirosaki-universitetet har kunnat påvisa att konsumtion av glutamat kan påverka kroppens nervsignaler. Detta har bland annat medfört att de thailändska myndigheterna förbjudit all form av glutamatanvändning i landets skolmat.
 
Många av Finlands kommuner förbjuder glutamat i skolmaten.
 
Sunne Kommun borde plocka bort all mat innehållande MSG i skolmaten. Att Livsmedelsverket och EU tillåter glutamat är ingen garanti. Våra barn är för viktiga för att man skall chansa.
 
Lennart Robberts
 

onsdag 3 september 2014

Främlingsfientlighet leder bara till elände

Hej igen idag skall min blogg handla om främlingsfientlighet 

I Bosnien 2000 var jag i en liten by som före kriget hade ungefär hälften muslimer och hälften kroater
Där fanns en resebyrå som sålde solresor med hotell vid adriatiska havet. I byn fans inga rasproblem före kriget och innehavaren som var kroat var gift med en muslimsk kvinna. Han och hans fru hade tur som överlevde kriget för som blandäktenskap så var de paria för alla.
Hans vänner och andra kroater sa till honom att göra sig av med sin hustru för annars skulle han behandlas värre än en muslim, en förrädare var han. Han och hans fru överlevde kriget.
Livet gick vidare fast utan huvuddelen av muslimerna. Bara några få har återvänt.

En annan episod som berörde mig djupt var vid gränsen mellan Kroatien och Bosnien (Enklaven Serpska Republika)
Jag hade i min bil utrustning som kanske skulle tas hem igen. Jag behövde ett särskilt dokument för att kunna passera gränsen. Ingen ville hjälpa mig, alla bara ryckte på axlarna. Efter någon timme fick jag fatt på en kvinna på ett klareringskontor som visade sig prata mycket bra Danska. Hon hjälpte mig med dokumenten.
Hon var serbiska och hade med familjen flytt till Danmark under kriget. Hennes bästa väns familj bestämde sig så småningom för att bekosta hennes universitetsstudier i Danmark. Tack vare det hade hon nu återvänt och är en av dem som bygger upp landet igen.

Kort därefter åkte jag bil mellan Sarajevo och en liten by på andra sidan berget
Vid en vägspärr blev jag stoppad av SFOR. Man letade efter krigsförbrytare. När jag väntade på min tur så såg jag bakom några soldater som stod på led längs vägen ett ben på en död människa.
En av soldaterna såg att jag upptäckt den döde så han sparkade till benet som stack upp så att det åkte ner i diket bakom. Jag passerade och bakom nästa krök 20 sekunder senare så hörde jag bakom mig knattret av automateld.

Jag lärde känna en man han var muslim och arkitekt
Han var en av dem som ritade OS anläggningarna vinterspelen 1984 i Sarajevo. Han berättade att i det hus som han bodde under kriget så såg man upp mot bergen där serbiska krypskyttar låg och sköt folk som var ute.
Vissa veckor sköt man folk i knäna, andra sköt man folk i axeln osv. Det fanns ingen el, inget vatten. Så han och en granne i hyreshuset en sexvåningsbyggnad brukade gå ut och hämta vatten. Så sköt de grannen i knäet. Han var då själv nästa gång han behövde vatten. Då sköt någon en kula genom hans kanister(plåtkärl).
Han var övertygad om att skytten avsiktligt missade, en sekund av barmhärtighet. Då bestämde han och frun sig för att fly till Tyskland. De vapen som krypskyttarna använde var ryska specialvapen som kan träffa prick på ca 2 km håll.

Främlingsfientlighet leder bara till elände. Vi måste ge våra medmänniskor en möjlighet att få ett drägligt liv oavsett var de kommer från.
En förläggning ägd av Bert Karlsson i någon obygd är väl inte någon miljö vi kan vara stolta över. Kvinnan som åker till flyktingförläggningen Norr om Torsby för att av medkänsla hjälpa till med språkundervisning visar att det går att göra skillnad. Våga vara medmänniska. Kanske en social kontakt av en vanlig människa kan ge en smula hopp om en framtid.

Lennart Robberts

måndag 1 september 2014

Den lufttorkade älgen och en renare, hälsosammare, fredligare värld

Jag heter Lennart Robberts och är 70 år gammal. Jag driver tillsammans med min fru Cari, Persfolks Gård AB som ligger i Bjälverud. Jag har ett stort intresse för mat och har jobbat aktivt med småskalig matproduktion.
Under tre år var jag ordförande i Värmlandsmat. Sedan 2 år sitter jag i Nifas Styrelse. Nifa står för Nordic information food arena. NIFA jobbar med utveckling av matproduktionen i Värmland.

Jag är Maskiningenjör och har jobbat mycket med anläggningar för både miljö och produktion. Under några år deltog jag i Bygget av Forsmark 3 i Uppland. Jag har även konstruerat anläggningar för destruktion och tillvaratagande av militärt krigsmaterial som Trotyl och titantetraklorid som används i rökgranater.

Jag har även under tiden innan jag flyttade tillbaka till Värmland ägt ett Kemiföretag tillsammans med en kompanjon. Där jobbade jag även med bioreningar och näringslösningar för biokulturer. Den bakgrunden var oerhört lärorik och kunskapen om olika biomiljöer har hjälpt mig att förstå de processer som ligger bakom lufttorkning av olika köttslag som Skinka, bresaola (torkad nötinnanlår) och älgkött samt salamikorvar.

Jag har idag slutat producera olika charkuterier och har sedan årsskiftet sålt min receptsamling och kunnande om chark till Hemgården som har sin produktion i Råda. Nu kommer Hemgården ut med ett nytt produktsortiment med bland annat torkade produkter.
Det känns roligt att mitt stora intresse som växte mer än jag från början avsåg på detta sätt kan leva vidare. Den lufttorkade älgen har till och med serverats på Kock o Vin i Göteborg som var en Michelinkrog och rankad som nr 3 i Sverige.

Det här är bara en del av mitt brokiga liv. Under åren har jag fått ett starkare engagemang för en renare, hälsosammare och framförallt en fredligare värld. Mitt bloggande kommer att beröra dessa tre ämnen. Sen kan jag inte hålla mig ifrån god mat heller. Väl mött

Lennart Robberts