Det viktigaste vi har går inte att lägga i ett schema

 

Det finns mycket som är viktigt i mitt jobb:

Planering, struktur, bemanning och allt det där som behöver fungera för att vardagen ska hålla ihop. Att saker rullar på, kort och gott.

Men om jag ska vara helt ärlig så finns det något som nästan alltid väger tyngre än allt det där:

Kommunikation.

För det spelar faktiskt inte så stor roll hur bra en plan är om ingen riktigt vet vad som gäller. Eller om någon tror att någon annan redan har sagt det där som visade sig inte vara sagt alls.

Ganska mycket av arbetslivet i ett nötskal.

Mycket av det vi gör handlar inte bara om att få saker att fungera, utan om att få information att landa rätt. Hos rätt person, i rätt tid och helst innan det hunnit bli något som sedan behöver lösas i efterhand.

Det låter kanske inte särskilt märkvärdigt när man skriver det så här. Men i verkligheten är det ofta just där det avgörs.

För väldigt mycket går faktiskt att lösa. Människor är ofta både lösningsfokuserade, hjälpsamma och vana vid att få saker att fungera. Men det blir betydligt svårare när flera personer sitter på olika versioner av samma verklighet.

Och det händer ju.

Någon trodde att någon annan hade återkopplat. Någon tänkte att “det där vet nog redan alla”. Någon glömde att säga till. Och plötsligt står man där och försöker förstå vad som egentligen hänt, fast det mesta kanske hade kunnat undvikas om det bara blivit tydligt från början.

Det är också därför jag tycker att kommunikation är något av det viktigaste vi har.

Att säga rätt saker, till rätt person, i rätt tid.

Vi arbetar i verksamheter där mycket ska fungera samtidigt, där många människor är inblandade och där vardagen sällan står still och väntar in att alla ska vara helt synkade innan nästa sak händer. Då blir kommunikationen inte bara viktig.

Den blir helt avgörande.

Kommunikation som fungerar = Missförstånd blir färre. Stressen sjunker lite. Vardagen flyter bättre. Det är inte en liten sak. Så om jag skulle välja en sak som verkligen håller ihop mycket av det vi gör, så är det nog inte bara planering, system eller rutiner. Det är att vi faktiskt pratar med varandra. Tydligt.

Jag tänker ofta på ”hur säkerställer jag att budskapet landar hos dig så som jag vill att det ska göra?” Hur gör du? Visst är det en intressant och nyttig tanke att bära med sig?