Bella donna! Jag har shoppat mig lycklig!
Torsdag 7 april
Tänk så gräsligt banal jag kan vara ibland, borde ju skämmas men det gör jag inte.
Mitt senaste bidrag till materiell lycka stavas Bianchi. En cremefärgad italiensk skönhet som jag ska susa omkring på nu när snön äntligen håller på att ge vika. Det är en cykel om du undrar (en sån där utan motor)
Om jag ville skulle jag kunna hitta en massa bra argument för mitt inköp. Bra för miljön, nyttigt med motion osv. men det handlar nog helt enkelt om ”jag vill ha”. Känner du igen känslan. När den meningslösa dagen plötsligt blev lite roligare och lättare över ett reafynd eller ett impulsköp. Det är när de här stunderna inträffar som man inser hur insnärjd man är i köpsamhällets ekorrhjul.
Riktigt så illa som det är i det stora landet i väst är det i alla fall inte för mig. Där kryllar det av kliniker för shopaholics.
Undrar vad första rådet från terapeuten blir – Sluta köp den här tjänsten av oss!
Skulle inte tro det.
Nu är det givetvis inte så att shopping är liktydigt med lycka – som tur är. Jag tror att vi alla skulle må bra av att försöka att hitta glädjen i det lilla, något som inte minst gäller mig själv. Tänk dig en vardag där kön på Coop blir ett tillfälle till meditation och de fällda bommarna vid järnvägen skänker dig en stund av stillhet.
Andas in…. andas ut… andas in…
Jag är tyvärr riktigt dålig på att bara vara. Oftast är jag på väg någonstans både i tanken och i handling. Stunderna när jag bara är inträffar alltför sällan.
Vad är det som ger dig de stunderna?
För egen del brukar jag hamna där när jag är i berättarladan och ser Västanå teater. Plötsligt väcks jag upp ur min trans av att folk applåderar runt omkring mig och jag tittar förvånad upp och undrar för en sekund var jag är. Eller som förra lördagen när Svante och Katrina Henryson var i kyrkan och trollband oss.
Njut av nuet, inte då-et eller sen-et
Hmm… låter skönt Tror jag ska försöka att följa mina råd
Hej svejs
Lars
Tänk så gräsligt banal jag kan vara ibland, borde ju skämmas men det gör jag inte.
 |
| "En cremefärgad italiensk skönhet" |
Om jag ville skulle jag kunna hitta en massa bra argument för mitt inköp. Bra för miljön, nyttigt med motion osv. men det handlar nog helt enkelt om ”jag vill ha”. Känner du igen känslan. När den meningslösa dagen plötsligt blev lite roligare och lättare över ett reafynd eller ett impulsköp. Det är när de här stunderna inträffar som man inser hur insnärjd man är i köpsamhällets ekorrhjul.
Riktigt så illa som det är i det stora landet i väst är det i alla fall inte för mig. Där kryllar det av kliniker för shopaholics.
Undrar vad första rådet från terapeuten blir – Sluta köp den här tjänsten av oss!
Skulle inte tro det.
Nu är det givetvis inte så att shopping är liktydigt med lycka – som tur är. Jag tror att vi alla skulle må bra av att försöka att hitta glädjen i det lilla, något som inte minst gäller mig själv. Tänk dig en vardag där kön på Coop blir ett tillfälle till meditation och de fällda bommarna vid järnvägen skänker dig en stund av stillhet.
Andas in…. andas ut… andas in…
Jag är tyvärr riktigt dålig på att bara vara. Oftast är jag på väg någonstans både i tanken och i handling. Stunderna när jag bara är inträffar alltför sällan.
Vad är det som ger dig de stunderna?
 |
| Västanå Teater |
Njut av nuet, inte då-et eller sen-et
Hmm… låter skönt Tror jag ska försöka att följa mina råd
Hej svejs
Lars
Kommentarer