Vårda, respektera och finnas till hands
Vilken utmaningen detta verkar bli
för mig, men det ska man väl vara van vid efter 21 år inom brandkåren,
kanske...
Hursom helst så bör man väl presentera sig, Åke Karlsson heter jag och är drygt 40 år, uppväxt i de djupa, stora skogarna i trakterna kring Mallbacken tillsammans med min far och mor samt farmor och farfar, så var det ofta på 1900 talet på landsbygden, att generationerna bodde i samma hushåll.
Hursom helst så bör man väl presentera sig, Åke Karlsson heter jag och är drygt 40 år, uppväxt i de djupa, stora skogarna i trakterna kring Mallbacken tillsammans med min far och mor samt farmor och farfar, så var det ofta på 1900 talet på landsbygden, att generationerna bodde i samma hushåll.
Detta var väl en
trygghet att alltid ha någon klok, äldre och omtänksam i sin närmaste omgivning
under uppväxtåren som alltid fanns hemma när man kom från skolan. Samtidigt
lärde man sig respekt och att visa hänsyn mot andra människor.
Tror väl också
att man till viss del kan säga att man blev lite bortskämd emellanåt.
Det man
kanske kommer ihåg mest är när alla släktingar och grannar kom hem till oss i
Hackhem ( jo gården heter faktiskt så ) då kunde man få höra både en och annan
god historia berättas av min farfar och hans bror Valdemar.
Så kom jag alltså
att växa upp i en mycket trygg omgivning, men även att tidigt få lära mig att
hjälpa till med de sysslor jag kunde utföra på jordbruket och i skogen.
På
somrarna var det roligare att få köra traktor än att gå i simskolan.
När jag
började högstadiet var det ingen ovanlighet att man fick ta motorsågen och hjälpa
till i skogen på lördagarna ( vilken trettonåring skulle man våga sätta en
motorsåg i händerna på idag, som förälder ?...).
När man gick i nian
skulle man även som idag välja linje till gymnasiet och jag var väl som
ungdomar är idag, stundtals förvirrad med mängder av hormoner i kroppen som
ville än det ena än det andra, vissa dagar skulle jag naturligtvis arbeta som
min far i skogen och andra dagar hänga på mina kamrater och arbeta inom
industrin.
Men jag hade förmånen att lyssna till min syokonsulent Lars
Wennberg, han sände mig på praktik till Torsby sjukhus några dagar och efter
nian började jag på det treåriga vårdgymnasiet i Torsby. Så mitt liv har till
mesta delen handlat om att vårda, respektera och finnas till hands för andra
människor under stundtals mycket svåra situationer och händelser.
Ja detta var
väl en liten presentation om min uppväxt, skoltid och arbetsliv. Kan väl
avsluta med att säga att tekniken som finns idag och alla forum, twitter,
bloggar, fb ( facebok) är ganska nya bekantskaper för mig,
häromdagen så sa någon att hon hade läst på fb om något, jag gick hem och läste
i Fryksdalsbygden, men jag kunde inte hitta något jag...
// Åke
Kommentarer