Skepticism som någonting positivt och konstruktivt
De senaste veckorna har jag arbetat på barn- och ungdomskliniken på centralsjukhuset i Karlstad. Det har varit en otroligt tuff start på året för många familjer med RS-virus som härjar värre än på länge. Det kanske många känner till eftersom det skrivs en hel del om det i tidningarna just nu.
Det som är svårare att känna till är att de allra flesta barn som åker på en RS-infektion klarar sig alldeles utmärkt med egenvård hemma, och rider ut stormen som vilken rejäl förkylning som helst. Det är tydligt i mötet med oroliga föräldrar på akuten att den kunskapen saknas hos många. Och det fick mig att fundera. Vad beror det på egentligen?
Svaret är inte så enkelt.
Min personliga tanke är att det beror till stor del på att småbarnsföräldrar idag befinner sig mitt emellan två läger – de som är äldre och aldrig fastnade riktigt så hårt i internetflugan, och de som är tonåringar idag som växt upp med det sedan födseln.
Jag och många andra lärde oss vad internet var när man fortfarande kopplade upp sig med ett tjutande telefonmodem och de flesta webbsidor hade små facklor som brann överallt, och mintgrön text på svart och blå bakgrund. Vi ligger helt enkelt efter en hel del.
Den stora fördelen med internet och sociala medier är givetvis att allt är tillgängligt där ute.
Att läsa Wikipediainlägg idag är många gånger bättre än att läsa i en lärobok, eftersom wikin uppdateras löpande med ny information och övervakas av en stor grupp specialintresserade människor spridda över hela världen.
En bok är någonting statiskt, och är – om det rör moderna forskningsrön – ofta out of date redan när den kommer ut i handeln. Alltså är det en förutsättning idag att man håller sig uppdaterad med hjälp av internet, rapporter och sammanställningar.
Men hur vet jag att det jag läser verkligen stämmer?
Mitt flöde på Facebook styrs av tidigare likes och vad jag och mina vänner googlat på häromdagen.
Mina googleträffar inte minst styrs som standard också av vad jag sökt och klickat på tidigare, och av vad de flesta andra som sökt på samma sak klickat in sig på och stannat till på under längre tid. Och det innebär osannolikt många gånger att forumsidor som familjeliv och flashback hamnar väldigt långt upp.
Kändisbloggar och klickbeten sprids som skogsbränder när de blir ”virala” och delas hundratusentals gånger på bara ett par dygn, hamnar på löpsedlar i mer eller mindre tveksamma kvällstidningar, och smyger sig in som sannolik fakta i våra medvetanden - trots att allting började med en mer eller mindre personlig åsikt.
Det är helt enkelt stört omöjligt att veta vad som är välgrundad fakta i det dagliga bombardemanget av information, om man inte är riktigt duktig på källkritik.
Personligen tror jag att det är skolans allra största utmaning för många år framöver; att lyckas stötta våra barn och ungdomar i att bli skjutjärnskällkritiker och att söka och värdera information.
För att återkoppla till barnkliniken i Karlstad. Det är tydligt att föräldrar idag vill göra rätt och av den anledningen försöker läsa på – med mer eller mindre goda resultat.
Förlossningsvården sliter med att motivera mödrar till att amma sina spädbarn. Amningsfrekvensen har blivit lägre i Sverige, trots att vi vet att det medför stora fördelar för barnet när det fungerar – vilket det gör i de allra flesta fall om man kämpar på och får ett bra stöd.
Man får slåss för att tillräckligt många barn ska följa vaccinationsprogrammet så att vi skyddar de som är infektionskänsliga eller av någon anledning inte kan vaccinera sig, trots att det är ett välkänt faktum att vi med hjälp av vaccinationer slipper bli sjuka i mässlingen eller polio. Den goda sunda inställningen att hålla sig välinformerad är en hal utförsbacke om man inte väljer rätt nedfart från början.
Jag vill med det här inlägget inte skriva någon på näsan. Inte starta en debatt i kommentarsfältet, eller ens övertala någon att vaccinera sina barn.
Det är lätt att förhålla sig skeptisk mot sjukvården, kanske delvis på grund av att många har dåliga erfarenheter i kontakten med vården.
Mina tips är dock som följer:
Det finns många fler punkter att ta upp, men är man intresserad av källkritik och att lära sig mer om att värdera forskning och studier av olika slag finns det massvis med information och kurser att ta till sig – på distans, folkhögskolor och universitet, m.m.
Vaccinationer orsakar inte autism, amning är inte ett bollträ i jämställdhetsdebatten, och färre kommer inte drunkna om Nicolas Cage slutar göra film.
Det som är svårare att känna till är att de allra flesta barn som åker på en RS-infektion klarar sig alldeles utmärkt med egenvård hemma, och rider ut stormen som vilken rejäl förkylning som helst. Det är tydligt i mötet med oroliga föräldrar på akuten att den kunskapen saknas hos många. Och det fick mig att fundera. Vad beror det på egentligen?
Svaret är inte så enkelt.
Min personliga tanke är att det beror till stor del på att småbarnsföräldrar idag befinner sig mitt emellan två läger – de som är äldre och aldrig fastnade riktigt så hårt i internetflugan, och de som är tonåringar idag som växt upp med det sedan födseln.
Jag och många andra lärde oss vad internet var när man fortfarande kopplade upp sig med ett tjutande telefonmodem och de flesta webbsidor hade små facklor som brann överallt, och mintgrön text på svart och blå bakgrund. Vi ligger helt enkelt efter en hel del.
Den stora fördelen med internet och sociala medier är givetvis att allt är tillgängligt där ute.
Att läsa Wikipediainlägg idag är många gånger bättre än att läsa i en lärobok, eftersom wikin uppdateras löpande med ny information och övervakas av en stor grupp specialintresserade människor spridda över hela världen.
En bok är någonting statiskt, och är – om det rör moderna forskningsrön – ofta out of date redan när den kommer ut i handeln. Alltså är det en förutsättning idag att man håller sig uppdaterad med hjälp av internet, rapporter och sammanställningar.
Men hur vet jag att det jag läser verkligen stämmer?
Mitt flöde på Facebook styrs av tidigare likes och vad jag och mina vänner googlat på häromdagen.
Mina googleträffar inte minst styrs som standard också av vad jag sökt och klickat på tidigare, och av vad de flesta andra som sökt på samma sak klickat in sig på och stannat till på under längre tid. Och det innebär osannolikt många gånger att forumsidor som familjeliv och flashback hamnar väldigt långt upp.
Kändisbloggar och klickbeten sprids som skogsbränder när de blir ”virala” och delas hundratusentals gånger på bara ett par dygn, hamnar på löpsedlar i mer eller mindre tveksamma kvällstidningar, och smyger sig in som sannolik fakta i våra medvetanden - trots att allting började med en mer eller mindre personlig åsikt.
Det är helt enkelt stört omöjligt att veta vad som är välgrundad fakta i det dagliga bombardemanget av information, om man inte är riktigt duktig på källkritik.
Personligen tror jag att det är skolans allra största utmaning för många år framöver; att lyckas stötta våra barn och ungdomar i att bli skjutjärnskällkritiker och att söka och värdera information.
För att återkoppla till barnkliniken i Karlstad. Det är tydligt att föräldrar idag vill göra rätt och av den anledningen försöker läsa på – med mer eller mindre goda resultat.
Förlossningsvården sliter med att motivera mödrar till att amma sina spädbarn. Amningsfrekvensen har blivit lägre i Sverige, trots att vi vet att det medför stora fördelar för barnet när det fungerar – vilket det gör i de allra flesta fall om man kämpar på och får ett bra stöd.
Man får slåss för att tillräckligt många barn ska följa vaccinationsprogrammet så att vi skyddar de som är infektionskänsliga eller av någon anledning inte kan vaccinera sig, trots att det är ett välkänt faktum att vi med hjälp av vaccinationer slipper bli sjuka i mässlingen eller polio. Den goda sunda inställningen att hålla sig välinformerad är en hal utförsbacke om man inte väljer rätt nedfart från början.
Jag vill med det här inlägget inte skriva någon på näsan. Inte starta en debatt i kommentarsfältet, eller ens övertala någon att vaccinera sina barn.
Det är lätt att förhålla sig skeptisk mot sjukvården, kanske delvis på grund av att många har dåliga erfarenheter i kontakten med vården.
Mina tips är dock som följer:
- Förhåll dig skeptisk till det du läser på internet.
Ifrågasätt vem som skrivit, vad de skrivit och inte minst VARFÖR de skrivit. Agnes Wold är ett ypperligt exempel på en briljant professor som uttalar sig högt och lågt och långt utanför det område hon är expert på – i vilket syfte..? - Har fler skrivit samma sak? Är de personerna eller grupperna oberoende av varandra?
- Den här är viktig (texten länkar till förklaring): Lär dig skillnaden på korrelation och kausalitet.
- Undvik att falla för fräcka namn som låter proffsiga. Det är en enkel taktik för att övertala människor att tro på vad man skriver.
Det finns många fler punkter att ta upp, men är man intresserad av källkritik och att lära sig mer om att värdera forskning och studier av olika slag finns det massvis med information och kurser att ta till sig – på distans, folkhögskolor och universitet, m.m.
Vaccinationer orsakar inte autism, amning är inte ett bollträ i jämställdhetsdebatten, och färre kommer inte drunkna om Nicolas Cage slutar göra film.
Ta hand om varandra. På återhörande!
/Pontus
Kommentarer