Selma banar väg för kvinnorna

I nästa vecka, den 10 december är det 112 år sedan Selma Lagerlöf fick motta Nobelpriset. Som första kvinna! Som första svensk! Hon fick dessutom Svenska Akademins guldmedalj 1904, och 1914 valdes hon in i Svenska Akademin (på stol nr 7) – men har ännu inte rösträtt! 

Mänskliga rättigheter och stärkt demokrati

Samma dag som Nobelpriset, 10 december, är det 70-årsdagen för Internationella dagen för mänskliga rättigheter. Den instiftades av FN 1950 för att hedra överenskommelsen den 10 december 1948 i ”Deklarationen om de mänskliga rättigheterna”. När Anneli Jansson från Sunne kommun kontaktade mig med frågan om Mårbacka ville medverka för att hedra detta jubileum, så var svaret tämligen självklart. Planering och aktiviteter pågår. 

Utdrag ur tidningen Dagny. Överst citat
av Selma Lagerlöf. Bilden visar utflykt
med rösträttskongressen till Visingsö.
Selma Lagerlöf i samspråk med den
internationella rösträttsalliansens ledare
Carrie Champan Catt. Damen till höger
har inte kunnat identifieras.

Vi har verkligen Selma Lagerlöf att tacka för mycket, inte minst gällande arbetet för mänskliga rättigheter. Selma Lagerlöf var ju, förutom en Nobelpristagare och författare i världsklass, en medveten och hårt arbetande företagare och kommunpolitiker – men också en välgörenhetsarbetare för fattiga och förtryckta - och passionerad rösträttskämpe.

När hon flyttade till Landskrona hade hon själv inte mycket pengar och hennes lön var låg. Ändå såg hon hur fattigdomen var utbredd, och hon hjälpte till i stadens välgörenhetsarbete. Vid ett tillfälle arrangerar Selma en fest till förmån för barn. Målet var att samla in kol och mat. Hon skriver hem till sin mamma: ”Vi förtjänade 300 kr och vet mamma det var nog min förtjänst att det hela blev av. Ack om pengarna var mina ändå”.

2021 är det 100 år sedan både kvinnor och män för första gången fick rösta i val till riksdagen. På regerings hemsida så kan man läsa att därför genomförs en nationell kraftsamling 2020–2021 och man har tillsatt kommittén; ”Demokratin 100 år – samling för en stark demokrati" för att säkerställa en levande och uthållig demokrati för framtiden. Men hur var det med den saken egentligen på Selma Lagerlöfs tid?

Sträng social ordning

Genom beslut av 1919 och 1921 års riksdagar infördes allmän och lika rösträtt, och därmed fördubblades den svenska väljarkåren. Reformen innebar först och främst att kvinnor fick rösträtt och blev valbara till riksdagen. Den 12 september 1921 fick alltså kvinnor för första gången utöva sin rösträtt i riksdagsval, och man kan säga att demokratin fick sitt stora genombrott i Sverige. Som jämförelse fick Finland rösträtt 1906, Norge 1913 och Danmark 1915, så Sverige var sist i Norden.  

Men det gäller att komma ihåg hur situationen var på Selma Lagerlöfs tid när det gällde kvinnors rättigheter och att det rådde en sträng social ordning i samhället. Stånd, kön och ställning i familjen avgjorde vilka möjligheter man hade i livet. En hel del reformer genomfördes under 1800-talet som långsamt gav kvinnor större möjligheter till yrkesliv och utbildning. Men - man skulle ha en manlig förmyndare som skötte kvinnans affärer. Det kunde vara en far, bror eller automatiskt maken om man var gift. Därav att många kvinnor förblev ogifta, som Selma Lagerlöf. 

1863 blev ogift kvinna över 25 år myndig, och denna gräns sänktes 1884 till 21 år. Men gifte man sig gick förmyndarskapet automatiskt till mannen. Det dröjde dock till 1921 innan gifta kvinnor blev myndiga. Samma år fick kvinnor över 24 år rösträtt även till riksdagens andra kammare.

Selma banar väg för kvinnorna

Selma Lagerlöf betydde mycket för kvinnornas kamp, och när hon som första kvinna blev medlem i Bonniernämnden 1906 (vilket var en församling av Sveriges författarelit) så uttryckte hon: ”Ni ser att jag verkligen banar väg för kvinnorna i de manliga institutionerna”. 

1911 läste Selma Lagerlöf sitt berömda tal ”Hem och stat” vid kvinnornas världskongress i Stockholm. Det var en konferens arrangerad av LKPR (Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt) och som samlade 110 deltagare från olika delar av världen. Där hon argumenterar för kvinnlig rösträtt och gav därmed sitt bidrag till kampen för kvinnlig rösträtt. 

” Och se nu! Just i detta ögonblick i tiden, då staterna vacklar, så beundransvärt de än är uppförda, då den sociala omstörtningen synes stå för dörren, då är den stora kvinnliga invasionen, in på det manliga arbetsfältet, in på statens mark tar sin början!” (Ur ”Hem och stat”). Mårbacka förlag planerar för övrigt en nyutgåva av ”Hem och stat” under 2021, för att uppmärksamma 100 årsjubiléet för kvinnlig rösträtt.  

Selma blev lokalpolitiker innan kvinnor fick rösta

Från 1910 kunde kvinnor bli valda till uppdrag i lokalpolitiken, och 1919, två år innan kvinnorna kunde rösta, tog Selma Lagerlöf sin plats i Östra Ämterviks kommunfullmäktige för ”de frisinnades lista”. Där drev hon bland annat igenom flera förbättringar för mindre bemedlade. Det sägs att när Selma talade teg männen i församlingen. 

Östra Ämterviks kommunalnämnd c:a 1928.
Stående fr. v: Oskar Larsson, Bonäs. Oskar Olsson,
Visteberg. Ernfrid Larsson, Gunnerud. Gustaf Nilsson,
Mosserud. Ragnar Hagestam, Prästbol. Adolf Borg,
Norra Gunnerudstorp. August Söderberg, Norra Ås.
O Larsson. Wilhelm Johansson, Dalen. E Nilsson.
Martin Boström, Bogerud. J Persson. Bertil Eriksson,
Humletorp. Samuel Friman, Smedsby. David Magnusson,
Bonäsbråten. Sittande fr. v: Oskar Eriksson Fölsvik,
Ivar Nielmark, Knutserud. Selma Lagerlöf, Mårbacka.
Ragnar Chöler, Gårdsjö. Albin Wiklund, Korterud
Foto Östra Emterviks hembygdsförening. 

Intäkterna från flera av Selmas verk gick för att hjälpa människor i nöd, berättelsen ”Skriften på jordegolvet” (1933) gick oavkortat till hjälp för förföljda intellektuella flyktingar. Inte precis populärt hos den nazistiska ledningen. När hon sedan hjälpte den judiska författarinnan Nelly Sachs och den judiska radioreportern Grete Berges att fly till Sverige, blev det för mycket för nazisterna. Goebbels kritiserade Selma hårt i tysk press och försäljningssiffrorna på hennes verk sjönk hastigt. 

"Vad betyder medaljer när människor lider?"

Som arbetsgivare hemma på Mårbacka införde hon en sorts sjukpenning för sina arbetare, och hon betalade lite bättre i lön än vad man gjorde på många andra herrgårdar. ”Mina anställda skall få den lön de förtjänar!”  Hon hade ett 30-tal anställda som var på tok för många, men det var ett sätt att ge människor arbete. Hon hade inte hjärta att avskeda någon, trots att hon skulle ha behövt det för ekonomins skull. ”Det är inte gården som föder mig, det är jag som föder gården” är ett känt uttryckt. 

Selma Lagerlöf med sina anställda (med familjer)
på Mårbacka 1930. Någon du känner till/igen?
Kommentera gärna. Foto Östra Emterviks hembygdsförening

När finska vinterkriget rasade 1939–40 och svenska hjälpinsatsen Finlands sak var vår skänkte hon Nobelprismedaljen av guld och Svenska Akademiens guldmedalj till Finland, för att smältas ner och omvandlas till pengar.  Vad betyder några medaljer när människor lider på andra håll i världen? 

Nu hör det till saken att föreningen Fryksdalens Gille tyckte inte om att guldmedaljerna skulle smältas ner, utan startade själva en insamling för att köpa tillbaka medaljerna – vilket så gjordes. Så Finland fick sina pengar och Fryksdalens Gille sina guldmedaljer. Man kan väl säga att det blev en riktigt solskenshistoria i all bedrövelse. 

Ja, hon var verkligen modig, orädd och så medveten om sin omvärld. Och hon brydde sig verkligen om sina medmänniskor. Stora osjälviska Selma, som betydde så mycket för så många!

/Hälsningar Irene Henriksson