Selma Lagerlöf älskade jularna på Mårbacka

Julpyntat Mårbacka omkring 1930.
Foto Östra Emterviks hembygdsförening. 

Det var på Mårbacka som Selma Lagerlöf upplevde sin barndoms jular. Det var också här som hon upplevde kavaljers-Värmland, sällskaps-Värmland och festernas Värmland. Inte minst då genom att hennes far älskade fest och musik. Varje år på hans födelsedag, 17 augusti, var en stor dag och det bjöds till kalas på Mårbacka. Det sägs att ”Hela Värmland” var där. 

 Juldekorerat i matsalen på Mårbacka.

Julaftonskvällen firades traditionsenligt i matsalen och familjen samlades runt det stora slagbordet. ”Pappa vid den ena kortändan och mamma vid den andra. Farbror Wachenfeldt är där — han har hedersplatsen till höger om pappa — och faster Lovisa och Daniel och Anna och Gerda och jag. Gerda och jag sitter som alltid på ömse sidor om mamma, därför att vi är de yngsta. Jag kan se det alltsammans.”

Och tänk, på julen fick man ligga och läsa på kvällarna, hur länge man ville - och utan att få tillsägelse för att man slösade på stearin. 

 ”Ingenting går opp mot att ligga där med en ny rolig julklappsbok, en bok, som man aldrig förr har sett och som ingen annan i huset heller känner till, och veta, att man får läsa sida opp och sida ner, så länge man kan hålla sig vaken. Men vad ska man ta sig till om julnatten, ifall man ingen julklappsbok har fått?” (Julklappsboken, Ur Skilda tider 2)

Och varje år önskade hon sig böcker i julklapp, vilket hon ofta fick. Men ett år när hon var i tioårsåldern var det, till att börja med, annat i julklappssäcken…

Julbord i nya köket på Mårbacka, 1923. Hugo Falk
var, bland annat redaktör vid Wermlands-Tidningen
och Värmlands Dagblad samt intendent vid
Karlstad Teater i 15 år. Han skrev dessutom flera
ungdomsböcker och gav ut tidningen Värmländlingarne
där Selma Lagerlöf bidrog med berättelsen ”Grågässen” (1894). 
Selma Lagerlöf till vänster och dottern Eva Falk till höger. 

Som vuxen var Selma Lagerlöf också väldigt förtjust i julen. Ibland kunde Selma inte alltid vara hemma, men hon försökte verkligen eftersom högtiden var väldigt viktig för henne. Som tur var hade hon husföreståndarinnan Ellen Lundgren som såg till att Mårbacka blev julfint. Hon organiserade julstöket och lagade julmaten. Jullunchen med dopp i grytan åt Selma Lagerlöf i köket medan själva julmiddagen åts i matsalen, inte sällan med systern Gerdas familj som gäster.

– Det blev liksom ingen jul om inte Ahlgrenarna var med, berättade de som jobbade i huset.

En del år var även Valborg Olander med under julhelgerna.

De anställda har berättat att man började julmiddagen med lutfisken, och sedan julbordet igen. På buffén fanns, förutom dopp i grytan, julskinka, revbensspjäll, fläskkorv, potatiskorv, bruna bönor och potatis samt inlagda rödbetor. Man avslutade måltiden med risgrynsgröt, och efter maten drack man kaffe i salongen. Då skulle julljusen i stora granen tändas.

Selma Lagerlöf bidrog med julnoveller i en hel del jultidningar och skrev många julhistorier under sin karriär, såsom Gudsfreden, Den heliga natten och Legenden om Julrosen.  

/Irene Henriksson 

Luciafest på Högre Seminariet i Stockholm 1922.
Selma Lagerlöf läste vid granen ur boken Mårbacka
som just utkommit. Foto: Th.Nadin.