Bröd

Jag är Brödoman. En sån där som doftar, smakar och småäter bröd, det dreglas i munnen när jag ser en nybakad limpa. På resor är det alltid BRÖDET som är det intressanta, har en förkärlek till medelhavsbröd, så som min kompis Lars bakar. Aromrikt, fluffigt med kraftig skorpa- så tycker jag ett bra bröd ska vara. För några år sedan tog jag kontakt men Erik Olofsson. Han är snickaren som blev bagare, gräddar helst sitt bröd i vedugn. Vedugn är grejen, då blir brödet så där saftigt i inkråmet med kraftig skorpa. Under en tid fick jag vara med Erik på kurser och på vedugnsbageriet vid Rosendals Trädgårdar i Stockholm. Han lärde mig allt han kan om surdegar, fördegar och levain. Sen har jag fortsatt experimentera här hemma med resultatet att man kan finna en surdeg lite varstans, på toan till exempel, där är temperaturen den rätta. Som jag var inne på igår har inte alla i vår familj samma åsikt om mat- framförallt bröd. Färdigskivat, smaklöst, mjukt, på gränsen till degigt ska det vara. Eller hur var det jag sa? Lättuggat! De minsta pratar lyriskt om KÖPELIMPAN som de får på dagis. En sån där brun, försöker de förklara, helt förvissade om att det här är något som jag aldrig har sett. Marknaden styr, så är det här. För att möta efterfrågan har vi återigen fått mötas på halva vägen. Brödskorpan har mjuknat, och allt som oftast hamnar både honung och sirap i degen. Men det är ok för samtidigt så är bröden långjästa och fulla med SMAK. Favoriten gjorde vi idag: Känns den igen? Jojo trodde väl det. En skillnad är att när man drar i kanterna… …Följer inkråmet med. DET är kvalitet, har jag hört brödgurun Jan Heed säja. Limpan tar 2 dagar att göra, arbetsinsatsen är liten. Receptet, det får ni imorgon. /Bibbi