... aldrig trött på att resa runt i USA
Jag har haft förmånen att göra många roliga resor, både i Skandinavien och i USA. Träffat väldigt mycket intressanta människor och fått inblick i den amerikanska kulturen på ett helt annat vis än tidigare.
Vi tycker nog ofta att de verkar konstiga där borta med sina vapenlagar och sin religiositet.
Men om det är någonting jag saknar här i Sverige så är det den känslan att man där verkligen månar om sin familj och sina nära på ett helt annat vis där.Man är och uttrycker ofta tacksamhet över det man har.Man lever i en kultur där man inte kan räkna med att samhället tar hand om en och då blir det desto viktigare att ha en socialt skyddsnät.
När man reser runt på landsbygden, som jag har gjort, får man också en större förståelse för varför folk bär vapen.
De har en direkt praktisk nytta där. Som i Colorado, på en av rancherna jag besökte hade de en vinter blivit av med 75!! kalvar. Det var Coyoten som tog dem.
Vildhundarna hade en strategi, berättade ranchägaren, att omringa en ko med kalv och vänta tills den stressade kon trampat ned kalven. När kalven dött så lämnade kon den så småningom och sedan var det fritt fram för dem att kalasa på kalven. För ranchägarna är vapnet ofta med för att man snabbt måste kunna avliva ett djur som lider.
Men visst, jag har även varit på ställen där halvautomatiska maskingevär varit uppradade på väggen i vardagsrummet och man står som en fågelholk och undrar hur någon kan ha behov av dessa?? (Svaret jag fick blev jag inte mycket klokare av – de hade dem för självförsvar!?). Lite annorlunda än hur vi tänker här alltså!
Här brukar vi räkna med kanske 0,5 ha per djur som betar, där får man ofta räkna både tio och tjugo ggr mer per djur.
Så man kan köra mil efter mil längs till synes helt uttorkade hagmarker och bara se ett par kor här och där, men i själva verket kan hagen innehålla tusentals djur.
Som dessutom måste flyttas med jämna mellanrum till nya marker för att inte marken ska bli helt nedbetad.
När man kommer från gröna, bördiga Sverige så har man svårt att förstå var de överhuvudtaget hittar bete med näringsvärde, men det gör de bevisligen. Har man sedan mark med vattenkällor är det förstås som att ha en guldåder.
Man kan köra hur länge som helst i ökenlandskap med vägen spikrakt framför sig. Luften dallrar av värmen och himlen möter vägen på ett som en optisk synvilla. Sedan helt plötsligt förändras landskapet och man är i bergen, passerar en skidresort med tillhörande indiankasino. Och överallt finns det hur mycket som helst att se.
Jag blir aldrig trött på att resa runt i USA och har hunnit avverka många stater under de här åren./Åsa Wikberg
Vi tycker nog ofta att de verkar konstiga där borta med sina vapenlagar och sin religiositet.
Men om det är någonting jag saknar här i Sverige så är det den känslan att man där verkligen månar om sin familj och sina nära på ett helt annat vis där.Man är och uttrycker ofta tacksamhet över det man har.Man lever i en kultur där man inte kan räkna med att samhället tar hand om en och då blir det desto viktigare att ha en socialt skyddsnät.
När man reser runt på landsbygden, som jag har gjort, får man också en större förståelse för varför folk bär vapen.
De har en direkt praktisk nytta där. Som i Colorado, på en av rancherna jag besökte hade de en vinter blivit av med 75!! kalvar. Det var Coyoten som tog dem.
Vildhundarna hade en strategi, berättade ranchägaren, att omringa en ko med kalv och vänta tills den stressade kon trampat ned kalven. När kalven dött så lämnade kon den så småningom och sedan var det fritt fram för dem att kalasa på kalven. För ranchägarna är vapnet ofta med för att man snabbt måste kunna avliva ett djur som lider.
Men visst, jag har även varit på ställen där halvautomatiska maskingevär varit uppradade på väggen i vardagsrummet och man står som en fågelholk och undrar hur någon kan ha behov av dessa?? (Svaret jag fick blev jag inte mycket klokare av – de hade dem för självförsvar!?). Lite annorlunda än hur vi tänker här alltså!
När man inte åkt på landsbygden i USA är det svårt att förstå vilka enorma vidder det är där.
 |
Cattledrive i Montana. Det hade varit en stor brand 8 år
tidigare och all mark och skog hade brunnit. Den ranchen jag var på hade fått
sälja all boskap eftersom det inte längre fanns bete. Men här hade han åter
börjat bygga upp hjorden.
|
 |
Cattle drive Colorado plains (prärien)
|
 |
Cattle drive Colorado plains (prärien)
|
 |
Dags för branding i Colorado
|
 |
Cattle drive Colorado plains (prärien)
|
Jag blir aldrig trött på att resa runt i USA och har hunnit avverka många stater under de här åren./Åsa Wikberg
Kommentarer