Blir det storslam eller bara en futtig clementin och några nötter?

Sanna Holmquist
Hej!
Det är jag som är nästa gästbloggare på Sunnebloggen. De närmsta två veckorna ska jag plita ner mina tankar och funderingar kring Sunne, den ort jag lämnade för 7 år sedan. Kanhända fyller jag också ut med en och annan icke-Sunnerelaterad anekdot.

Mitt namn är Sanna Holmquist. För snart 26 år sedan föddes jag i Hälserud (ni vet, halvvägs till Södra Viken) som yngst i en syskonskara på tre. Vid nio års ålder flyttade vi in till "Sunne city" och där bodde jag ytterligare nio år innan jag begav mig till Stockholm för att plugga.

Nu bor jag sedan ett knappt år i Malmö. Jag jobbar som läkare i Ystad och min fritid ägnar jag, för tillfället, främst åt hushållssysslor och ukulelespel. Men mer om det en annan gång.

Som sunning i exil var gårdagen lite speciell. Tjugondag knut. Knutdansen. Det är en härlig tradition som jag tycker man bör göra sitt bästa för att bevara. För vi i Fryksdalen är nämligen ganska ensamma om att gå knut. Inte ens i andra delar av Värmland vet alla vad det innebär.
Jag minns att ett ungt par hade flyttat in i grannskapet i Hälserud. Med allt tyngre godispåsar vandrade vi barn från hus till hus, och spänningen steg varje gång man knackade på någons dörr. Blir det storslam eller bara en futtig clementin och några nötter? Den gången vi ringde på hos det unga paret fick vi dock vända tomhänta. De var nämligen från Karlstad, så de hade inte koll på vad det här med knutgubbar innebar, och vi fick därför gå vidare till nästa stuga med oförändrat innehåll i påsen.

Så knuttraditionen är geografiskt mycket begränsad, och bara det är väl ett tillräckligt starkt skäl att hålla den vid liv?

När man pratar med vänner från andra hörn av Sverige så talar de gärna om Halloween, vilket ju på ett sätt kan liknas med vår knut. Dock tilltalas jag av att knutgubbarna är så snälla. Det är inte "bus eller godis", utan det är "godis eller"...ja, inget. Man hotar inte utan tar emot det som bjuds, vilket ju också var ursprungstanken; man tog emot det som blev över av det goda då julen tagit slut.

För egen del dansades julen ut igår genom en kylskåpsrensning där den sista slatten blossaglögg fick möta sitt öde i de malmöitiska avloppsrören. Nästa år ska jag se om inte några nyfunna skånska vänner kan tänka sig lite knutdans på Lilla torg.

S.

Kommentarer

Sateei sa…
Hurra för Sanna som gästbloggare!
Linn Åslund sa…
Vilken fin bild, söstra mi!

Populära inlägg