tisdag 16 juni 2015

Hur integration bör gå till

Idag kommer det handla lite mer om integration, igår skrev jag väl egentligen mest om hur det inte ska vara, därför tänkte jag i dag gå över lite kort på hur jag anser att vi borde tänka.

Jag tror att vi när vi pratar om integration inte ska börja i änden att prata om anställning och svenska kunskaper – som jag nu tycker mig höra att många gör, till exempel många av politikerna på riksnivå. 
Jag tror att vi snarare ska prata om hur vi får enskilda människor att mötas – och varför de kanske inte gör det i så stor utsträckning nu. Och det är kanske egentligen inte ens en politisk fråga. 
Det jag tycker bör ligga på politiken är att underlätta reglerna för de nya som söker praktik, arbete och som går på SFI. Nu verkar det finnas många regler som på olika sätt krånglar till det. 
Men att välkomna nya invånare bör ligga på de gamla invånarna. Det enda rätta tycker jag är att vi gamla genom att till exempel hälsa på på asylboendena söker upp de nya och säger ”Hej. Välkommen till Sunne!”
Jag lovar att få vara den första som säger den meningen till en ny är värt mödan att pallra sig dit 1000 gånger om, för en ser i ögonen på den nya hur mycket hen behövde det där ”Välkommen” från en vanlig civil människa.

Och har en tagit sig över tröskeln att börja prata med någon har en kommit långt på vägen tror jag. För som jag skrivit tidigare, en du pratat med en gång kan du hälsa på på ICA och en du hälsar på på ICA kan du bjuda hem på kaffe och plötsligt har du en ny vän, och den nya har en Sunne-kontakt. 
Och har en bara svensktalande kontakter tror jag att det är mycket större chans att hitta ett jobb och en praktikplats, och det är definitivt lättare att lära sig svenska om en har någon att prata svenska med.

Min poäng är inte att bra integration är oviktig, för viktig är den verkligen, jag menar bara att det inte är särskilt krångligt och att vi alla har ett ansvar.
/Cecilia Appelquist

1 kommentar:

Cecilia af Jochnick sa...

Du har helt rätt - men jag tycker det är svårt att hitta ett bra sätt att vara välkomnande på - jag umgås faktiskt inte med andra människor heller, jag umgås med andra i samband med mina hobbies och intressen eller på jobbet. Har deltagit på svenskaträning som kyrkan i Kristinehamn anordnar men det är dagtid och jag har ju ett jobb att sköta så det funkar inte riktigt - och så blir det jobbigt att "bara prata". Hade jag mer ork skulle jag ordna matlagning eller snickarkurs eller något...ni är jätteduktiga i Sunne - var stolta!