torsdag 31 augusti 2017

Hotade säga upp mig; Då kom hotelldirektörsjobbet!

Det här med att flytta från Gävle, blev liksom att klippa av navelsträngen än en gång. Lämna mamma som hela tiden ställt upp för mig och mina barn, aldrig sagt ett ont ord om mina vansinnigheter utan hela tiden uppmuntrat mitt galna jag.

… och där på Faluns gator kom prins charming ridande på en dalahäst, vi gifte oss och fick barn, ytterligare en flicka i samlingen. Jag tog tjänstledigt från hotellet och tänkte vara mamma på heltid.

Skratta ni men jag var faktiskt riktigt seriös i tanken och inte minst pappan som såg att nu var markservice fixad för all framtid.

Nära sammanbrott

Men efter ett år var jag på sammanbrottets gräns, tog bilen, åkte till hotellet och frågade efter chefen … ”Han är upptagen i möte med HK i en konferenslokal.” Jag snokade på vilken, störtade in med barnvagnen och ropade … ”Jag måste börja arbeta … nuuuuuuuuuuuu.” En av höjdarna från Stockholm, såg på mig och sen på Grands chef och sa att tack och lov för det. ”Hon är den vi behöver för att göra den nya budgeten.” Och innan jag visste ordet av hade jag befordrats till SARA:s första kvinnliga ekonom, så det var bara att fixa dagis och informera mannen. Hur han tog emot beskedet, tja, han skrattade inte precis.

Databaserat bokningssystem

Det var spännande tider. SARA hade skapat ett databaserat bokningssystemet och självklart blev jag nyfiken på vilken nytta jag som controller kunde ha av detta … Men det var fingrarna bort. Aja baja funkar inte så där väldans bra på mig. Det gör mig bara ännu stönigare, så det var bara för mig att börja läsa data på kvällstid. Det jag lärde mig var att allt går om viljan finns och det talade jag om för hotellchefen. Glatt påhejad av programmerarna på SARA fick jag som jag ville.

Jag skrev flödesscheman och undervisade personalen i restaurangen hur de skulle redovisa i framtiden. Nu var det inte i spritkassan längre utan receptionen.

Jag informerade även personalen vilka bruttovinster vi förväntade oss på varje varuslag och när bargossarnas starkölsprocent var helt åt skogen, förklarade dom att det var skum som måste hällas bort. Jo jag tackar jag. Ursäkterna var många, så jag gick och hämtade en hink och sa till dom att hälla skummet där. Då kom sanningen fram, dom brukade ta sig ett par öl efter stängning, hm …

SARA:s ledning blev lite bekymrade för Grand var nu så långt före de övriga hotellen i sin administration och kontroll så jag fick order om att avvakta med mer nyheter tills de övriga hotellen var i kapp. Någon förvaltare är jag inte och kommer aldrig att bli. Jag sa till dem att då får ni ge mig något annat att göra, till exempel att jag skulle få bli direktör på det nya hotellet som byggdes i Gävle. Det tyckte jag var en mycket lysande idé. Men det tyckte inte dom, jag hade ju aldrig haft ansvar för någon driftsavdelning … Men snälla söta rara, då får ni väl fixa det.

Med sikte på hotelldirektörs jobb

Jag blev erbjuden ett hotellchefsjobb i Uppsala. Med rynkad panna ifrågasatte jag detta då faktiskt samma tjänst skulle bli ledig på Grand … Efter viss övertalning från min sida fick jag tjänsten. Det var varken spännande eller omvälvande, men vad gör inte en dam som har siktet inställt på ett direktörsjobb och det var inte på vilket ställe om helst utan Karlstad där man precis startat ett bygge.

… Och vad tyckte han mannen på dalahästen om mina ambitioner. I ärlighetens namn inte ett dugg. Han tillhörde den typen av män som ansåg att om en kvinna befann sig mer än en meter från spisen var hon på rymmen, och var det så att hon envisades med att arbeta fick hon definitivt inte ha en högre position än han. Ja, ni kan nu räkna ut hur det gick, inte alls, med andra ord med dunder och brak åt skogen … Och direktörsjobbet i Karlstad; jo efter att jag hotat med att säga upp mig om jag inte fick det så landade titeln hotelldirektör för Winn i Karlstad hos mig … Deras första kvinnliga direktör. Tack för det SARA.

Hus i Karlstad med blommiga tapeter i taket

… Så drog vi, jag och två av mina flickor (Lotta var kvar i Gävle hos mormor) till ett hus i Karlstad med blommiga tapeter i taket. Tack och lov så hyrde jag det bara … Det var i oktober 1984 och början på mitt nya liv i Värmland.

Nyfiken? Ja mer kommer i morgon … Kvidelivitt
/Kristina

Inga kommentarer: