Om framtiden i Fryksdalen

För att vara värmlänning är jag ovanligt förtjust i Stockholm, en romans som stärktes då jag studerade filosofi i staden under våren 2013. Huvudstaden pulserar dygnet runt, vilket är vitaliserande (och ibland lite stressande). 

Mer än en gång har jag suttit på en Söderpub och löst världsproblem med goda vänner, och vid ett flertal tillfällen har stockholmskamrater frågat när jag ska lämna landet bakom mig och flytta till staden "där det händer". Jag känner mig alltid lite lätt förnärmad över dessa uppfordringar.

Visst, jag kan definitivt tänka mig att flytta till Stockholm för att arbeta i några år. Det är sunt att testa vingarna, upptäcka andra miljöer och träffa nya bekantskaper. Jag har dock inga planer på att lämna Fryksdalen bakom mig. Hemma är här.

För varje år som går upptäcker jag nya saker att förälska mig i. Oavsett hur härligt det är att sitta på Södermalm och svinga en bägare eller att bada i skärgården, slår det aldrig ett kalas i Mallbacken, en bastukväll i Humletorp eller en vandring i Finnskogarna.

Mina stockholmskamrater förstår inte att det sprudlar om liv här. Det kan inte vara en slump att så många eldsjälar, entreprenörer och kulturmästare bor i våra bygder. 

Folk är välkomnande, vill framåt och vågar hitta på saker. Ingenting är omöjligt och viljan att hjälpas åt är stor. 

Därtill är den långa sjön, den rika slätten och de blå bergen precis så sagolika som Selma beskrev dem. Godare jordmån för att tillsammans bygga ett modernt landsbygdssamhälle är svårt att finna.

På riksnivå och i media stirrar sig många blinda på den negativa befolkningsutvecklingen på Sveriges landsbygd. Lösningarna som presenteras är ofta nostalgiskt bakåtsträvande, en sorts "museifiering" där turismen gärna hamnar i fokus. Ofta glöms de som faktiskt bor här. 

Jag tycker att ett modernt landsbygdssamhälle bör vara flexibelt inför den stora omvärldens rörelser, och bygga på bra skolor, ett gott företagsklimat och modern infrastruktur i form av såväl bredband som postservice och pendlingsmöjligheter. 

Då har man en bra grund att erbjuda för alla som vill bo och leva här. Jag är en av dem.

Min bestämda uppfattning om livet är att människor aldrig ska behöva skämmas över att följa sin magkänsla och sitt hjärta. Du får jobba med PRECIS vad du vill, bo var du vill och leva hur du vill, oavsett om du är reklamare i Täby eller lantbrukare i Lysvik. 

Så länge du trivs med livet och har respekt för din omgivning kan det aldrig bli fel.

Med de orden tackar jag för visat intresse, och lämnar över stafettpinnen till nästa bloggare. Ha det gött tills vidare, så ses vi säkert någon dag!

//Nisse Ahlqvist