Om våra rötter
Tänk dig att du gräver i en gammal låda, och hittar ett foto på en man som står och hämtar andan. Du betraktar fotot en stund. Snart väcks några frågor. Vem är personen? Var kommer han ifrån? Var är han? Och varför står han där?
Föreställ dig sen att du längre ner i lådan finner en hel hög med foton, föreställande samme man. Du inser då att fotografen har tagit en lång bildserie, och genom att gräva fram alla bilder och lägga dem i kronologisk ordning kan du snart dra flera slutsatser.
När jag funderar på varför vår kommun ser ut som den gör, är det framför allt två historiska faktorer som jag tycker sticker ut - det stora föreningslivet och småbrukarkulturen. Sammantaget tycks de två faktorerna ha skapat en "var kreativ och spotta i nävarna"-kultur.
Om jag får tillåta mig att göra en svepande analys:
Civila organisationer tycks generellt vara väldigt välgörande för den ekonomiska styrkan och den sociala sammanhållningen i ett lokalsamhälle.
Det finns alltså en del som tyder på att den historiska ägarstrukturen och det djupa föreningslivet har haft stor inverkan på den positiva anda som finns i vår kommun gällande företagsamhet och nya projekt. Det är en anda vi ska vara stolta över.
För den som är extra intresserad av lokalhistoria och vill se sig om i Östra Ämterviks alla hörn, rekommenderar jag ett medlemskap i "Trillan & Kyrkvägar", föreningen som väver samman historia, skrönor, litteratur, kaffe och kôlbuller till en trevlig och lärorik gemenskap. Med lite tur ses vi på någon av sommarens vandringar!
//Nisse Ahlqvist
Om värmländsk näringslivshistoria: "Förändringar och kontinuitet i vardagslivets Värmland", Björn Arvidsson, Svante Karlsson, Gunilla Lönnbring, Martin Stolare (redaktörer), KAU 2008
Om föreningslivets betydelse för social sammanhållning: "Making Democracy Work", Robert Putnam, Princeton University, 1996
Föreställ dig sen att du längre ner i lådan finner en hel hög med foton, föreställande samme man. Du inser då att fotografen har tagit en lång bildserie, och genom att gräva fram alla bilder och lägga dem i kronologisk ordning kan du snart dra flera slutsatser.
På den första bilden lämnar mannen en mataffär.
Nästa bild föreställer samme man, nu tittandes på sin klocka.
På tredje bilden har han plötsligt ett stressat ansiktsuttryck, och på den fjärde bilden har han börjat springa.
På den allra sista bilden i serien syns det att mannen stannat på en perrong, där ett tåg nyss har lämnat stationen.
Tack vare att du grävde djupare i lådan och började analysera bilderna, fick du också en betydligt större insikt i var mannen kom ifrån, var han skulle och varför han agerade som han gjorde.
Tack vare att du grävde djupare i lådan och började analysera bilderna, fick du också en betydligt större insikt i var mannen kom ifrån, var han skulle och varför han agerade som han gjorde.
Så fungerar historia. Genom att försöka spåra individers, rörelsers, länders och kontinenters historiska rötter, förstår vi mer av alla de små och stora processer som påverkar oss.
När Carl Bildt talade för Utrikesakademin i Stockholm i våras, då han summerade sina erfarenheter från tiden som statsminister, FN-delegat och utrikesminister, inledde han med en femton minuters snabbgenomgång av Europas historia. Bildt motiverade denna genomgång såhär:
"Det är alltid viktigt att börja med fundamenta, eftersom utrikes- och säkerhetspolitik per definition är sådant som alltid bedrivs med mycket långa tidsperspektiv. Politik när det gäller inrikeshändelser kan bedrivas med korta andetag, eftersom vi kan påverka skeenden i relativt stor utsträckning i den inre politiken. Men i den yttre politiken är det långa andetag och långa perspektiv. Sen kan man hamna i akuta krissituationer som måste hanteras, men då är det de förutsättningar och de ramar som gives av det större, som är det absolut avgörande."
Jag vill påstå att samma logik som Bildt formulerar kan användas även i de små perspektiven. Genom att se den egna byn i ljuset av de världshistoriska händelserna, upptäcker man ofta att allt hänger ihop.
När Carl Bildt talade för Utrikesakademin i Stockholm i våras, då han summerade sina erfarenheter från tiden som statsminister, FN-delegat och utrikesminister, inledde han med en femton minuters snabbgenomgång av Europas historia. Bildt motiverade denna genomgång såhär:
"Det är alltid viktigt att börja med fundamenta, eftersom utrikes- och säkerhetspolitik per definition är sådant som alltid bedrivs med mycket långa tidsperspektiv. Politik när det gäller inrikeshändelser kan bedrivas med korta andetag, eftersom vi kan påverka skeenden i relativt stor utsträckning i den inre politiken. Men i den yttre politiken är det långa andetag och långa perspektiv. Sen kan man hamna i akuta krissituationer som måste hanteras, men då är det de förutsättningar och de ramar som gives av det större, som är det absolut avgörande."
Jag vill påstå att samma logik som Bildt formulerar kan användas även i de små perspektiven. Genom att se den egna byn i ljuset av de världshistoriska händelserna, upptäcker man ofta att allt hänger ihop.
När jag funderar på varför vår kommun ser ut som den gör, är det framför allt två historiska faktorer som jag tycker sticker ut - det stora föreningslivet och småbrukarkulturen. Sammantaget tycks de två faktorerna ha skapat en "var kreativ och spotta i nävarna"-kultur.
Om jag får tillåta mig att göra en svepande analys:
Civila organisationer tycks generellt vara väldigt välgörande för den ekonomiska styrkan och den sociala sammanhållningen i ett lokalsamhälle.
Ju mer människor umgås och samarbetar kring gemensamma intressen, desto mer ökar samhällets "sociala kapital"(begreppet som statsvetaren R. Putnam använder).
Föreningar och nätverk skapar alltså samarbetsvägar och relationer för framtiden. Sunne ligger bra till i det avseendet (i synnerhet Östra Emtervik enligt mina egna, förvisso något partiska, iakttagelser).
Den andra gynnsamma omständigheten är att Sunnes och mellersta Fryksdalens historia präglas av att folk ägt och brukat sin egen skog och jord.
Detta kan ställas i kontrast till nordöstra Värmland, där markerna genom åren oftast ägts av stora bolag som i sin tur anställt traktens folk.
"Även om arbetet på kommunal nivå när det gäller näringslivsutvecklande åtgärder har en betydelse för näringslivsklimatet, finns det också en jordmån för företagande som är bunden till platsens tradition. Företagandet betraktas som mer positivt för det lokala på platser med en mer individualiserad tradition och kultur och där individuella initiativ och nya försörjningsstrategier uppmuntras. Såsom på de platser, där egenverksamhet i form av exempelvis jord- och skogsbruk varit förhärskande försörjningsformer." (Karlsson & Lönnbring)
"Även om arbetet på kommunal nivå när det gäller näringslivsutvecklande åtgärder har en betydelse för näringslivsklimatet, finns det också en jordmån för företagande som är bunden till platsens tradition. Företagandet betraktas som mer positivt för det lokala på platser med en mer individualiserad tradition och kultur och där individuella initiativ och nya försörjningsstrategier uppmuntras. Såsom på de platser, där egenverksamhet i form av exempelvis jord- och skogsbruk varit förhärskande försörjningsformer." (Karlsson & Lönnbring)
Det finns alltså en del som tyder på att den historiska ägarstrukturen och det djupa föreningslivet har haft stor inverkan på den positiva anda som finns i vår kommun gällande företagsamhet och nya projekt. Det är en anda vi ska vara stolta över.
För den som är extra intresserad av lokalhistoria och vill se sig om i Östra Ämterviks alla hörn, rekommenderar jag ett medlemskap i "Trillan & Kyrkvägar", föreningen som väver samman historia, skrönor, litteratur, kaffe och kôlbuller till en trevlig och lärorik gemenskap. Med lite tur ses vi på någon av sommarens vandringar!
//Nisse Ahlqvist
Om värmländsk näringslivshistoria: "Förändringar och kontinuitet i vardagslivets Värmland", Björn Arvidsson, Svante Karlsson, Gunilla Lönnbring, Martin Stolare (redaktörer), KAU 2008
Om föreningslivets betydelse för social sammanhållning: "Making Democracy Work", Robert Putnam, Princeton University, 1996
Kommentarer