Om hemlängtan
Onsdag 30 september, kl. 11:46, i bilen på väg från Karlstad till Mårbacka
...och där har vi den. "Grana".
Det rangliga gamla trädet i Rud utgör en sorts mental skylt som berättar för införstådda resande: "Nu är du i Östra Ämtervik" (även om sockengränsen egentligen passeras redan i Bössviken).
Efter att jag susat förbi Grana' slingrar sig sedan vägen längs med Frykens strandlinje. Höstfyrverkeriet bland växtligheten är förtjusande i sig, men jag fascineras mest över solens förmåga att förvandla Frykens mytiska vatten till en yta av hamrat guld.
Litteraturtrender har genom historien haft en tendens att vara reaktioner på andra samtida samhällstrender.
När Napoleon Bonapartes revolutionära arméer slutligen besegrats vid Waterloo 1815 av en konservativ koalition av europeiska länder (däribland Sverige), inleddes en lång period av relativt lugn i Europa.
Istället för att kriga, satsade många länder på att anamma de tekniska framsteg som nyligen gjorts, och nyttja dessa till att bygga industrier. Under 1800-talet växte således städerna, där fabriker och kraftverk gjorde industriländerna rikare än någonsin förr.
"...samt stökigare och skitigare än förr!" tyckte många författare, och tvekade inte att skriva detta.
Parallellt med Europas industrialisering började således många författare att skildra och kritisera dessa samhällen i sin litteratur, så realistiskt som möjligt.
Under ett par årtionden blev således realismen och naturalismen litterära trender, där Charles Dickens och August Strindberg är några profiler.
Det rangliga gamla trädet i Rud utgör en sorts mental skylt som berättar för införstådda resande: "Nu är du i Östra Ämtervik" (även om sockengränsen egentligen passeras redan i Bössviken).
Efter att jag susat förbi Grana' slingrar sig sedan vägen längs med Frykens strandlinje. Höstfyrverkeriet bland växtligheten är förtjusande i sig, men jag fascineras mest över solens förmåga att förvandla Frykens mytiska vatten till en yta av hamrat guld.
Jag lyfter högerhanden från ratten och försöker klia bort den småfåniga flisan av sentimentalitet som tycks ha fastnat i ögat.
Hembygdsromantik är kanske lite gubbigt, men även Selma Lagerlöf sveptes ju med av samma sorts känsla när hon för cirka 125 år sedan satt på sitt vindsrum i Landskrona och funderade på vad hennes första bok skulle handla om.
Hembygdsromantik är kanske lite gubbigt, men även Selma Lagerlöf sveptes ju med av samma sorts känsla när hon för cirka 125 år sedan satt på sitt vindsrum i Landskrona och funderade på vad hennes första bok skulle handla om.
Litteraturtrender har genom historien haft en tendens att vara reaktioner på andra samtida samhällstrender.
När Napoleon Bonapartes revolutionära arméer slutligen besegrats vid Waterloo 1815 av en konservativ koalition av europeiska länder (däribland Sverige), inleddes en lång period av relativt lugn i Europa.
Istället för att kriga, satsade många länder på att anamma de tekniska framsteg som nyligen gjorts, och nyttja dessa till att bygga industrier. Under 1800-talet växte således städerna, där fabriker och kraftverk gjorde industriländerna rikare än någonsin förr.
"...samt stökigare och skitigare än förr!" tyckte många författare, och tvekade inte att skriva detta.
Parallellt med Europas industrialisering började således många författare att skildra och kritisera dessa samhällen i sin litteratur, så realistiskt som möjligt.
Under ett par årtionden blev således realismen och naturalismen litterära trender, där Charles Dickens och August Strindberg är några profiler.
"Men folk tröttnade ju även på det", tänker jag samtidigt som bilen glider ner mot Prästbol.
Selma Lagerlöf växte ju som bekant upp under andra halvan av 1800-talet, då freden, fabrikerna och den realistiska litteraturen präglade Europa. Selma hade dock ingen lust att beskriva den skitiga verkligheten som alla andra. I staden Landskrona började hon istället att romantisera sin barndom i Fryksdalen, där skrönor och sagor berättades som om de vore sanningar.
Hennes hemlängtan blev till inspiration, och så småningom började hon skriva de första raderna av sitt episka debutverk, Gösta Berlings saga.
När den släpptes 1891 fick den mycket kritik. Den var ju helt orealistisk! Hon påstod exempelvis att det bott en monsterbjörn på Tossebergsklätten som enbart kunde dö av en silverkula, och att självaste Djävulen bott på en herrgård ett par kilometer norr om Sunne!
Orealistiskt eller ej.
Folk behövde möjligheten att fly den industriella verkligheten en stund, och flickan från Mårbacka blev snart världsberömd.
Historien är tyvärr inte bara ljus.
Selma Lagerlöf växte ju som bekant upp under andra halvan av 1800-talet, då freden, fabrikerna och den realistiska litteraturen präglade Europa. Selma hade dock ingen lust att beskriva den skitiga verkligheten som alla andra. I staden Landskrona började hon istället att romantisera sin barndom i Fryksdalen, där skrönor och sagor berättades som om de vore sanningar.
Hennes hemlängtan blev till inspiration, och så småningom började hon skriva de första raderna av sitt episka debutverk, Gösta Berlings saga.
När den släpptes 1891 fick den mycket kritik. Den var ju helt orealistisk! Hon påstod exempelvis att det bott en monsterbjörn på Tossebergsklätten som enbart kunde dö av en silverkula, och att självaste Djävulen bott på en herrgård ett par kilometer norr om Sunne!
Orealistiskt eller ej.
Folk behövde möjligheten att fly den industriella verkligheten en stund, och flickan från Mårbacka blev snart världsberömd.
Historien är tyvärr inte bara ljus.
Den kulturella nationalromantiken fick samtidigt en mycket obehaglig politisk gren, nationalismen, som snart kom att skapa fiendskap i Europa och prägla de båda världskrigen. Därför har många nationalromantiska författare fallit i glömska idag, vilket är förstås är begripligt om man tänker på historien. Synd att nationalistiska dårar ska komma och förstöra.
Jag är nu framme på Mårbacka, och kliver ur bilen. Vår vaktmästare har råkat ut för en idrottsskada, så jag har lovat att vikariera i någon vecka inför julmässan. Det ska bli kul.
När bildörren stängts blickar jag ut över de öppna fälten. Jag tänker på en av de författare som fallit i glömska, nämligen Verner von Heidenstam.
Liksom Selma fick även Verner inspiration av sentimental hembygdsromantik, då han under en lång resa i Mellanöstern började längta hem till Vätterns stränder.
1916 fick han nobelpriset, vilket tyvärr medförde prestationsångest och skrivkramp. Under de återstående 24 åren av livet gav han således inte ut en enda bok.
Medan jag går upp mot gårdsplanen minns jag en vacker vers från Heidenstams sista verk, "Nya dikter":
För den som vill fördjupa sig i ämnet rekommenderar jag böckerna:
"Den svenska litteraturen" av Lönnroth & Delblanc,
"Ett liv"(om Verner von Heidenstam) av P.I.Gedin och
"Livets vågspel"(Om Selma Lagerlöf) av V. Edström.
Ha det gött så länge!
//Nisse
Jag är nu framme på Mårbacka, och kliver ur bilen. Vår vaktmästare har råkat ut för en idrottsskada, så jag har lovat att vikariera i någon vecka inför julmässan. Det ska bli kul.
När bildörren stängts blickar jag ut över de öppna fälten. Jag tänker på en av de författare som fallit i glömska, nämligen Verner von Heidenstam.
Liksom Selma fick även Verner inspiration av sentimental hembygdsromantik, då han under en lång resa i Mellanöstern började längta hem till Vätterns stränder.
1916 fick han nobelpriset, vilket tyvärr medförde prestationsångest och skrivkramp. Under de återstående 24 åren av livet gav han således inte ut en enda bok.
Medan jag går upp mot gårdsplanen minns jag en vacker vers från Heidenstams sista verk, "Nya dikter":
Vore jag ett litet barn,
då skulle jag gå ut och leka
bygga mig en liten kvarn
och ro min lilla eka
Mången vän, som här jag vann
under vita lakan blundar
och nu är jag en gammal man,
som sitter vid brasan och grundar.
Gåta, saga, jordedag,
ditt djup kan ingen loda.
Ännu samma barn är jag
och människorna goda.
För den som vill fördjupa sig i ämnet rekommenderar jag böckerna:
"Den svenska litteraturen" av Lönnroth & Delblanc,
"Ett liv"(om Verner von Heidenstam) av P.I.Gedin och
"Livets vågspel"(Om Selma Lagerlöf) av V. Edström.
Ha det gött så länge!
//Nisse
Kommentarer