Sadlar om från tåg till buss

Jag heter Mattias Bergh och under två veckor ska jag dela mina tankar och reflektioner med er där den röda tråden kommer att vara kollektivtrafik genom tåg och bussar kopplat till samhällsutveckling, musik och nöjesliv samt betraktelser, reflektioner och erfarenheter jag gjort genom åren.

Hur är det möjligt att en kille uppväxt på en tågstation och efter att ha arbetat med tåg i 15 år plötsligt sadlar om och börjar jobba med bussar? Ja hur osannolikt det än låter så var det precis vad som hände i februari 2004. Min tidigare chef på SJ Sören Bergerland hade tagit klivet ett drygt år tidigare då han blev chef på Karlstadsbuss i Karlstads kommun. Sören hade dock under sin karriär jobbat med buss minst lika mycket som med tåg så det var ju lite odramatiskt för honom. För mig var det en helt annan sak men efter mycket vankelmod och funderande så blev det till slut så att stålhjulen blev gummihjul och jag fick lära mig delvis nya saker och andra samband. Men i ärlighetens namn ett beslut som jag inte ångrat en enda dag.

Fick förmånen att göra om linjenätet

Under de kommande 15 åren i Karlstads kommun fick jag förmånen att göra om linjenätet och dra om linjerna i Karlstads olika stadsdelar. Efter några år kunde jag stadens gator och namnen på de ca 480 hållplatser som finns i tätorten och var de låg sinsemellan. 2005 gjordes en omorganisation i kommunen och Karlstadsbuss, som dittills varit en egen förvaltning slogs ihop med Stadsbyggnadskontoret och lantmäteriet och bildade Stadsbyggnadsförvaltningen. Kollektivtrafiken blev en del av samhällsbyggnadsprocessen vilket var en modern och innovativ lösning men fullständigt logisk och riktig. Vill man bygga ett hållbart trafiksystem i en stad så ska man ”tänka kollektivtrafik” när man planerar de nya stadsdelarna och infrastrukturen.

Vi utredde nytt linjenät under åren 2005 - 2006 och den 9 september 2007 var det premiär för det nya trafiksystemet. Två år tidigare hade de 55 bussarna i Karlstad blivit orangea efter att tidigare varit vita med en rödgul stripning bak på bussen. När jag gick på Tingvallagymnasiet på 80-talet var de blå vilket du kanske minns? 

Bussarna gick från att vara blå, till vita och som nu orangea

Jag kommer ihåg att min chef i NWT lovade en miljon nya resor med det nya linjenätet i Karlstad och det kändes ganska främmande och overkligt att tro. Ungefär 4.5 miljoner resor hade vi året 2007. Effekten lät dock inte vänta på sig utan redan knappa två år senare under 2009 hade vi nått den eftertraktade miljonen och 5.5 miljoner resor. Resten är historia men faktum är att resandet i Karlstad har ökat varje år sedan 2007 och 2018 nådde vi över 7 miljoner resor. Det kollektiva resandet i Karlstad med Karlstadsbuss har alltså ökat med 55% när befolkningstillväxten samtidigt varit under 10%. Karlstadsborna har alltså rest mer och oftare kollektivt.
 

Ett sorts blodomlopp

Att jobba med stadstrafik är att jobba med en del av stadens kapillära system. Ett sorts blodomlopp. Precis som du har tillgång till vatten och avlopp i staden ska du också ha tillgång till kollektivtrafik under befolkningens alla vakna timmar. Ett sätt att röra sig och i bästa fall inte behöva ha tillgång till bilen. Jo jag vet att detta är en struktur och ett system förbehållet större tätorter och städer men jag tror att vi kan få se och uppleva en ny mobilitetslösning även i mindre tätorter som i Sunne.

Dynamisk kollektivtrafik

Just nu intresserar vi oss för en form av ny mobilitetslösning som vi benämner ”on demand”, eller dynamisk kollektivtrafik. Den finns i samhället i form av mindre fordon och du avropar den direkt i din mobiltelefon. Du anger från vart du vill resa och vart du vill åka. Systemet är intelligent och kommunicerar direkt med fordonet och inte via en bokningscentral. Beställningarna samordnas av systemet och fordonen dirigeras på ett effektivt sätt. Systemet kan leverera snabba och bekväma resor närhelst du vill resa.

Denna form av kollektivtrafik tror jag vi kommer att se utbyggd om några år och har sin funktion i såväl landsbygd som mindre tätorter och som ett komplement till den linjelagda kollektivtrafiken som går i städernas mest befolkningstäta stråk. I Sverige finns just nu ingen motsvarande trafik igång men den finns i drift i flera länder i Europa såsom Frankrike, Tyskland och England.

Ett annat sätt att lösa glesbygdens trafikbehov är att tillhandahålla ett samordningssystem som också löser transaktionen mellan resenärerna. Tänk er tanken att person A startar sin resa från Vitsand till Karlstad. Efter att ha rullat några kilometer så har person B, som precis loggat in i appen, anropat om medåkning och vill kliva på i Stöpafors vid Diner 45 och resa till Fagerås. Person A stannar sin bil i Stöpa och plockar upp B. I Västra Ämtervik ansluter person C som vill resa med ända ned till Karlstad. Inga betalningar sker mellan personerna utan systemet drar automatiskt den summa som systemet bestämt från person B och C till A.

En del i den framtida samhällsutvecklingen

Att jobba med mobility as a service eller MAAS som man beskriver tjänsten är att vara en del i den framtida samhällsutvecklingen. En viktig uppgift för att värna landsbygd och mindre tätorter är att lösa service och transportbehov. Jag ser det som en oerhört central och viktig fråga för Sunne, Värmland och hela vårt framtida samhälle. Till slut bottnar det i de globala miljömålen vi antagit i Agenda 2030 och vår del i att trygga en framtida hållbar utveckling. Tveklöst kommer bilen att vara en oerhört viktig och central del i vår vardag men kan vi jobba med procenten och ställa om så gott vi kan är vinsten stor och oerhört viktig. Kanske behöver vi inte tre bilar i familjen eller två. Det kanske kan räcka med en bil?

Fryksdalsbanan med utsikt över Fryken

Trafikutbudet på Fryksdalsbanan bättre än någonsin

Mycket handlar om vanor och att ändra ett invant beteende. Genom årens lopp i mina resor till/från Karlstad har jag varvat mellan bil och tåg. Just nu och sedan 1,5 år tillbaka är det tåg som gäller och trafikutbudet på Fryksdalsbanan är bättre än någonsin. Som komplement finns ett antal dagliga bussavgångar att tillgå. Tågtrafiken är i grunden stabil men senaste halvåret har vi haft vissa bekymmer med fordonen som vållat pendlarna problem. Det vi absolut kan bli bättre på är information och att få ut information snabbt så att vi kan ge alla en chans att parera störningar på ett bättre sätt. Inom några år kommer omfattande spårbyte att ske på Fryksdalsbanan och göra banan toppmodern. Tågen och fokus på underhåll och service är prioriterat och vi har anställt en ny medarbetare som särskilt ska fokusera på detta. 

Just nu går vi igenom en global kris som slår oerhört hårt mot vårt samhälle. Vi är rekommenderade att stanna hemma och lösa våra arbetsuppgifter på distans så gott det går. Lättare för en del än andra. Vaccineringen har börjat komma igång och någonstans så skymtar ett ljus i tunneln även om ljuset fladdrar med upptäckter om mutationer och andra negativa påverkande effekter. Vårt samhälle har överlevt många kriser genom historien och vi kommer att ta oss igenom även denna. Jag och många med mig längtar till ljusare tider när vi kan börja återgå till socialt umgänge på ett sätt som vi i gemene man behöver och trivs med. Att jobba med kollektivtrafik är att jobba med människor och det är trots allt det mest fantastiska man kan göra.
/Mattias Bergh