Varför gör ni på detta viset?

I varje kultur finns det outtalade regler på HUR man gör saker. Det har jag erfarenhet av från att arbeta och bo i Irak och USA. Och det har ni som läser denna blogg själva upplevt i olika arbetssituationer och på era semesterresor utomlands. 

Jag har arbetat i och med många olika företag och alla med ”sin” företagskultur. På Volvo var det en outtalad regel att man återkom inom 24 timmar på alla mail och ”ring-lappar”. Om man inte hade tid att sätta sig in i frågan det gällde svarade man kort ”Jag återkommer inom…”. Beroende på fråga så var det under alla omständigheter aldrig fråga om mer än några dagar. 

Min tid på Volvo har präglat mig både i arbete och privat. För mig är det viktigt att komma i tid, vara påläst och leverera i tid. ”Skit happens”, men då gäller det att snabbt hitta nya lösningar. Fordonsindustrin som helhet fungerar som Volvo och den är både krävande och stimulerande. 

Många som kommer från andra sektorer blir först lite chockade av tempot och kraven. En oerhört komplex produkt som ska fungera 24/7 i sträng kyla och ökenhetta. Betänk att fordonsindustrin upptar ca 10 % av alla anställningar i världen, inkluderande försäkringsbolag, banker, PR-firmor, med flera. Det är många som måste samverka för att det ska fungera för oss som åker buss eller bil. 

Svenskar är extremister

När man arbetar internationellt är det viktigt att förstå den kultur man kommer till. Både landets och kundernas kulturella normer. För att förstå kunden följde vi på Volvo, liksom många andra företag, World Values Survey. En internationell studie som sedan 1981 följer mer än 120 länders utveckling av olika länders värderingar och hur dessa förändras över tid. 

De presenterar sina data i en kulturkarta och där kan man se hur vi svenskar skiljer oss åt mot andra länder. Nedan ser du Sverige befinner sig längst upp i högra hörnet i Ingelhart-Welsel kulturkarta 2020.

Jag brukar provocera med att säga att det är vi svenskar som är världens extremister. Vi är de mest sekulariserade (icke troende) och kommer högst på det man kallar ”self expression values”. Där ingår att man värderar miljö högt, är tolerant mot andra och kräver att få vara involverad i både ekonomiskt och politiskt beslutfattande. Det är ju lite lustigt att vi lär också ha flest religiösa helgdagar i den kristna världen. 

Längst ned i det vänstra hörnet hittar vi kulturer som värnar om religion, familj auktoritet, nationell stolthet och där ekonomisk och social säkerhet värderas högt. Tittar man på kartan så blir det enklare att förstå varför vi inte ser på saker på samma sätt. Vi har helt enkelt mycket olika värderingar. 

Kulturen förändras med den tid vi lever i

Jag har många gånger tyckt det varit enklare att jobba med fransmän, amerikaner och norrmän än svenskar. Kanske för att jag som person är rakt på sak och lägger problemen på bordet. Vi svenskar framhålls som konsensuskramare och många jag mött i jobbet från andra länder vittnar om att de inte förstår när vi fattar beslut eller ens om ett beslut fattats över huvud taget. 

Vi som individer är olika och är kulturellt präglade av den miljö vi växt upp i. Kultur är inte något statiskt och hugget i sten. Den förändras med den tid vi lever i. En kultur som fascinerat mig och många med mig är Inkakulturen. Inkariket, från Colombia i norr till Chile i söder, blomstrade under en kort period från 1200-talet till spanjorerna intog riket 1538. Som mest hade man 20 miljoner invånare. 

 Den berömda 11-hörnade stenen i Cuzco. 
Foto: Privat.

 

Vår kultur bygger på Tio Guds bud. Inkariket byggde på tre budord: Du ska inte döda. Du ska inte stjäla. Du ska inte vara lat. Ingen betalade skatt. I stället var alla invånare tvungna att jobba utan ersättning för staten en månad per år. Omräknat så bidrog alla med cirka 8 % skatt. Socialantropologi har alltid intresserat mig. Hur kommer det sig att vi har olika värderingar och att de förändras över tid? Spännande eller hur!

/Ulla-Britt Fräjdin Hellqvist