Mr Emtarna blev mer nervös för varje match

IS Emtarna har alltid legat mig varmt om hjärtat under alla år. En fotbollsklubb med väldigt många ideella krafter.

En som betydde mycket för Emtarna på den tiden var Carl-Erik Asker, han gick under benämningen Mr. Emtarna. Han tvättade matchtröjor, kritade planen, värmde saften på vintern, var linjedomare (något partisk ibland till vår fördel), körde sin bil till alla bortamatcher, ja alltså allt i allo.

Vem minns inte när vi sprang upp och ner i kyrkbacken, tränade på den så kallade grusplanen bakom Sjösala. Det var stort när vi fick åka upp till Sunne och träna på grusplanen närliggande Sunne camping.

Gräspremiären skedde i april när planen hade torkat något sånär, ibland benämnde vi den sorkvallen eftersom den inte var så jämn. Nu finns det 2 fina planer i Östra Ämtervik.

Vi kämpade från pojklaget och till slut fick vi (jag) den stora äran att få vara med i A-laget. Spännande möten allt från Takene, Ulvsby upp till norra Värmlands lag som Velen, Finnskoga mm.

Det omöjliga var möjligt

Vi fanns med i den lägsta serien, 6, som vi funnits de andra 42 åren. Vi kände att laget hade medgång, det pratades i bygda, intensiteten höjdes. En jubileumsbok om IS Emtarna gavs ut för något år sedan. Där kan ni läsa om hela Emtarnas historia från Byastafetten, Emtarna-Ipswich, ungdoms- och damfotbollen och förstås spelarna som fanns med detta spännande år 1984.

Plötsligt skedde det vi inte trodde var möjligt, vi hade möjlighet att ta steget upp i 5:an.

Året är 1984 - reportage i FB - förväntningarna blev större och större. Mr Emtarna blev mer nervös för varje match som gick, och inte bara han.

Extra roligt var att mina bröder Tomas och Anders fanns med i laget, alltså en brödratrio.

Brödratrion Tomas, Anders

och Mats (längst fram)

i Emtarnas matchställ.

Vi hade allt i egna händer inför sista omgången på hösten. Färden gick mot Karlstad och matchen spelades på Norra Fältet, nära gamla I2 mot Västerstrand. Tillresta fans från bygden var där och stämningen på topp.

Tro det eller ej vi förlorade den matchen, men resultaten i de andra matcherna gick vår väg.

Det historiska hade hänt

Det historiska hade hänt, vi vann serien och sensationen var ett faktum. Att vi sedan året därpå åkte tillbaka till 6 är en annan historia.

Nu befinner jag mig på tröskeln till att utbilda mig i sång, och var det kommer att ske berättar jag i nästa blogg…

/Mats Backlund