Mätt på en plätt

 

Bladgrönafältet, Mätt på en plätt juni 2021 

2018 fick jag möjlighet att utveckla ett odlingsexperiment som jag ruvat på i drygt tio år, nämligen att åskådliggöra hur stor markyta en person kan tänkas behöva för sin matförsörjning. Frågan väcktes i Rottneros Park, formulerades till ett uppdrag och Mätt på en plätt tog form som en tvåhundra kvadratmeter stor cirkel. Ytan ska enligt beräkningarna räcka för att försörja en person med grönsaker under ett år, men odlingsresultat handlar som bekant om mycket mer än yta. I begreppet årsmån räknas allting in som har betydelse för växtbetingelserna. Årsmånen 2018 bjöd på rejäla utmaningar för jordbruket vilket aktualiserade frågorna om Sveriges självförsörjningsgrad och krisberedskap. Mätt på en plätt blev på så sätt ännu mer angeläget. Odlingsresultatet blev långt ifrån lysande men projektet fick stor uppmärksamhet och jag lärde mig massor.

2020 odlade jag Mätt på en plätt igen. Den här gången räknades inte bara kilo skörd, jag ville dessutom undersöka om grönsakerna skulle räcka i praktiken. Det innebar att jag tog hand om, förädlade och använde allt som växte på plätten 2020. Jag räknade också tidsåtgången i odlingen för att ge en vidare vinkel på hållbarhetsbegreppet.

Resultatet överraskade till och med mig och kan formuleras så här: om jag unnar mig en friskvårdstimme om dagen under odlingssäsongen så kan jag odla alla grönsaker som jag och min familj behöver under ett helt år. Eller: om jag unnar mig att arbeta en dag mindre i veckan under sommarhalvåret så kan jag tillbringa den tiden i trädgården eller på odlingslotten och ha ständig tillgång till färska grönsaker, frukt och bär.

Den rika skörden av goda råvaror är bara en bråkdel av resultatet och dess effekter. Jag skulle säga att Mätt på en plätt för min del gjorde det både enklare, roligare och mer meningsfullt att laga mat. Odlarkroppen blev starkare, upplevelsen av stress minskade och tankarna blev friare. Dessutom behövde jag inte lägga lika mycket tid och pengar i matvarubutiken. Förutom mat skapades alltså mer utrymme för lustfylld energi.

För mig innebär odlandet en djupgående känsla av tillit, ödmjukhet och samhörighet. Det omsorgsfulla odlandet av jorden och maten ger mig ett meningsbärande sammanhang och gör mig lite mer till den människa jag vill vara.

En liten jordplätt löser förstås inte framtidens matförsörjning men kan åtminstone väcka tankar, inge hopp och kanske t o m bidra till en beteendeförändring. Det är faktiskt möjligt att odla sin mat på en kolonilott, villatomt eller radhustäppa, med handkraft och odlingsmetoder som dessutom bygger en frisk matjord och gynnar den biologiska mångfalden. Jag ska inte ens gå in på det tankefel som det moderna jordbruket begår och som förstås upprätthålls av andra strukturer, där avståndet mellan jord och bord blivit enormt, inte bara i antal meter utan också mentalt. Om vi ska klara framtidens matförsörjning behöver vi agera som de intelligenta och kreativa naturvarelser vi är och låta våra artrika täppor visa vägen. Förhoppningen är att Mätt på en plätt i framtiden ska få utvecklas till en pedagogisk modell där fler kan lära sig iaktta ekosystemen, bruka jorden, ta vara på maten och få en fördjupad beredskapskunskap.

Den som vill läsa mer om Mätt på en plätt kan göra det på www.grobo.se

/Annelie