När motivationen tryter

Hej på er,
Sitter och njuter av min tredje semesterdag. Har haft en helt underbar start på semestern med sol och värme. ;-)

Snart är det dags för "höstruschen" på våra träningsanläggningar. Det är lite intressant hur tankegångarna går..

Många tecknar nya kort i januari för att träna bort "julkilona", som egentligen smugit sig på under en lite längre tid än så. Målet är att få en "snygg semesterkropp" och utgångsläget är minst fem pass i veckan. En del håller i hela våren, medan majoriteten slutar någongång i april/maj. "Nu är ju snart sommaren här och då ska man inte vara inne och träna."

Under semestern unnar vi oss god mat och dryck och semesterkilona börjar smyga sig på. När semestern är slut bestämmer vi oss för att "börja vårt nya liv" med sund kost och träning. Vi tecknar ett nytt träningskort (om det gamla gått ut) och lägger ribban på minst fem pass i veckan. Här ska det tränas! Återigen är det en liten grupp som håller i medan majoriteten droppar av, en efter en. "Nu är det dags för alla förberedelser inför jul och då hinner jag inte träna." I november/december är det en tapper liten skara som fortfarande tar sig tid till träning.

Snart är det januari igen och allt börjar om igen...
Någon som känner igen sig..??

För att hålla i träningen kan det vara smart att lägga den på en nivå som faktiskt fungerar... kanske börja med två pass i veckan för att vänja kroppen och sen succesivt öka antalet pass.

Det kan vara en fördel att ha en träningskompis som kan vara med och peppa och motivera. Eventuellt prata med personalen på din anläggning (om ditt träningsställe har bemanning) och be dem om tips, idéer och motivering.
Hitta en träningsform som du tycker är riktigt kul att utföra, då ökar chansen för att träningen blir av.
Ta hjälp av en personlig tränare som kan skräddarsy ett träningsupplägg för just dig.

Tänk på att den träningen som blir av är den bästa träningen!

Ha nu en riktigt skön dag!!
Kaisa

Kommentarer

Anonym sa…
Känner verkligen igen det du beskriver. Massor av folk efter ledigheterna, men efter ett tag är det bara "kärntruppen" kvar. Varför har de flesta så svårt att motivera sig till träning? Trots att det är intelligenta människor som vet att de behöver motionen och att det ger välbefinnande. Är det helt enkelt så att de inte är beredda att göra ansträngningen. En quick-fix och omedelbar belöning är kanske det moderna människor vill ha - utan egen insats?

Populära inlägg