Det är i Öjervik det händer

En av världens vackraste platser det är, rent objektivt, Öjervik.
De rofyllda omgivningarna, björkarna i symmetrisk givakt som om Lars Lerin hade ställt dem där. Fryken som ringlar sig bortom Malöa. Och inte minst den fina allén – som känns lika lång som ett maratonlopp.

Sven-Ingvars - Ack Värmeland du sköna

När Oscar Magnusson efter ett halvårs sorgearbete bestämt sig för att fortsätta förvalta sin fars livsgärning med Sven-Ingvars spelade bandet in ”Ack Värmeland du sköna” som ett första steg. Jag hade, två år tidigare tillsammans med bl a tv-producenten Mats Jankell och en rad andra begåvade människor, arbetat som redaktör med en dokumentär om Sven-Ingvars där parhästarna Sven-Erik Magnusson och Ingvar Karlsson var i fokus. Oscar ville ha hjälp med en video till musiken.

Hjälp! Hur speglar man storheten i Värmland och Sven-Ingvars samtidigt och med en budget som tillåter en dags inspelningstid.

Ja, det finns ju bara en lösning. Att åka till Sunne. Det var ju här Anders Fryxell fann orden till den klassiska Värmlandsvisan. Jag och fotograf Emilie Palmquist (från Torsby men utvandrad till Stockholm) började dagen med att klättra upp i kyrktornet i Sunne. Det måste ju varit här Anders Fryxell stod och blickade ut över Fryken när orden till visan kom till honom.

Öjervik
Så kanske det var, men han stod nog inte där uppe kyrktornet en grådisig fredag i november och blev inspirerad. Då hade han snarare dragit på sig en förkylning. Så vad gör vi? Åker till Öjervik förstås. På vägen dit fångar vi första morgonsolen över Rottneros och framme i Öjervik förevigas allén och Lerins björkar förstås.
Rottneros
Först då, efter att ha varit i Öjervik, kände vi att vi hade fångat Värmlands storslagenhet.

Öjervik är dessutom oförsvarligt bortglömt i litteraturhistorien. Det var ändå här på Öjervik som de två svenska kulturgiganterna Gustaf Fröding och Selma Lagerlöf möttes. En enda gång.

I den gamla allén som går rakt västerut från Öjerviks gård träffades de sommaren 1880. Selma var 24 och Gustaf 22.  Två unga människor som senare skulle göra ett visst avtryck i litteraturhistorien.

Varför reser man inte en sten, eller gör en pjäs om mötet. Det frågade jag mig redan här:
Läs blogginlägget "När Gustaf mötte Selma"

Se videon och lyssna på Sven-Ingvars Värmlandsvisa på You-tube
eller på Facebook

Hälsningar Anders Nilsson

Kommentarer

Populära inlägg