Att förstå e åsen och Juttegåln

”Den poetiska funktionen projecerar eqvivalensprincipen från selektionsaxeln på kombinationsaxeln.” Jo tjena! Igår kväll började jag på allvar packa upp mina lådor med böcker och papper på mitt nya arbetsrum i nya huset i Stöpa. Och där hittade jag en plastmapp som jag nästan glömt bort. Den innehöll diverse papper med citat och små dikter som jag samlat på mig under studier och möten med människor. Och där låg ett papper med ovanstående kryptiska mening på. Den kommer från studierna i semiotik. Vi studenter hade en tävling om den mest obegripliga meningen i våra kursböcker. Detta var den vinnande meningen! Totalt obegriplig. Det där med språk och att göra sig förstådd kan ju vara lite knepigt – även om det är fråga om svenska. Som Kresnehamnere är man ju uppvuxen med en dialekt som kanske inte är den vackraste värmländskan alla gånger och även om jag inte talar den så förstår jag uttrycken och vändningarna. Det gjorde jag inte när jag flyttade upp hit till Fyksdalen först. I en av de första konfirmandgrupperna jag hade var det en kille som pratade ovanligt bred fryksdalska och som väl inte riktigt hade kläm på det där med kyrkliga termer (kyrkiskan är ju också ett språk i sig nästan) När jag sa att vi skulle gå över till kyrkan en gång upphävde han sin stämma och sa ” Sa vi gå till den stôga där ”. Det var först när jag följde fingret han pekade med som jag förstod att ”Stôga” var kyrkan. En annan gång var det fråga om vilket djur Jesus red in på i Jerusalem -”E åsen” Självklart! Lika så var det väldigt jobbigt i början med det särdrag som speciellt de som bor i Lysvik har; att man relaterar allting till väderstreck. Det gör att man dels måste förstå uttrycken ”där sy” och ”där nol” samtidigt som man skall hålla reda på var väderstrecken är…phu! Eller när det står ”Gjutaregården” och ”Öjenäs” på vägskyltarna men när någon säger var de bor så är det i ”Juttegåln” och ”Ynnes”. Hur skall man hitta då? Men det är väl som med det mesta. Vill man verkligen förstå så lär man sig till slut – och det allra bästa sättet att ta reda på något som man inte förstår är att fråga. Man får bjuda på att man framstår som lite dum – hellre fråga en gång för mycket än att inte förstå. Men fråga mej nu bara inte vad meningen ”Den poetiska funktionen projecerar eqvivalensprincipen från selektionsaxeln på kombinationsaxeln” betyder. Den kunskapen har fått lämna plats för något som antagligen var mycket viktigare.