Hurrah, hurrah I was born in Warmland
Det blev fort försommar i Sunne nu i maj. Rena bröllopstämningen. De fyra heldagar vi var på plats. Vi tackar livet för att ha fötts och upplevt barndomsåren i Sagolika Sunne.
I Kenya såg jag en tavla som föreställde en förlossningsavdelning för medelklass. Med nyfödd som rest sig upp i vaggan och ropade med uppsträckta armar: “Hurrah! Hurrah! I was born in the middle class!” Nytillkomlingen kunde ju känna sig medelklasstrygg. Inte född i misär. Förlåt jämförelsen, men: "Hurrah, hurrah, I was born in Warmland!".
Mamma är från Norra Råda, uppväxt på Sälboda herrgård, Gunnarskog; äldsta dottern till skogsvaktaren Erik Adrián Rundqvist. Och pappa från Ekshärad där våran farfar, Petter Björn, tog efternamnet Hedström. Han ligger med sina tre fruar på kyrkogården i Ekshärad. Blev flerfaldig änkling. Petters bröder tog sig Nilsson respektive Pettersson. Soldatnamnet Björn hade suttit bra. Det har jag alltid tyckt. Utan medhåll från min mor.
Själv är jag född på BB i Årgäng, Silbodals socken. När familjen bodde i Töcksfors. Närheten till Norge är månne förklaringen till min kärlek till det grannlandet? Eller så spökar undermedvetet de under barndomsåren hyfsat billiga matvarorna i Magnor. När familjens och grannarnas bil fylldes med Åmbergsbacke-ungar. Eftersom man fick köpa matvaror i förhållande till antalet personer. Ung som gammal. Det blev mycket socker varje gång, margarin och mjöl. Och läckra chokladkakor!! Ver gang det nu begav sig!
Idag är snarare förhållandet det ombytta. Billigare i Sverige än i dyrlandet Norge.
Vår trädgård bakom vita trähuset i Åmberg var rikligt försedd med nyponhäck, äppel- och päronträd, krus- och vinbär i svart och rött. Sättpotatis. Lammkött från syskonen Karlssons bondgård i “Brötjäle” (Brostorp). Källaren överfylld med lingon-, blåbär- och drottningsylt. Inväntandes vintern i glasburkar. Safter av många slag. Inga inköpt av slikt. Ekologiskt odlat! Tänka sig! Begreppet fanns inte. Men förhållandet gällde nog.
Ojsan! Ett jordskalv medan detta skrivs! Nej, alls inget påhitt. Denna gång 5.0 grader på Richterskalan. 10 km sydväst, på 40 kms djup. Det kändes! Huset dallrade en smula och grannbygget liksom skallrade. Det senare är byggt i järnbalk och takplåt. Här rör det sig om tusentals skalv varje år. Få känns av. Registreras inte av människokroppen. Jordens plattor skaver. Eller glider isär. Stillahavsplattan glider så sakta under Centralamerika.
I januari var Mittuniversitetets doktorander här på kurs. Succé. Och inte minsta skalv. Orsaken till jordskalv ingår i min uppgift som lektor i ekologi. När man nu vet varför.
Med hälsning från andra sidan Jorden! (Jag återkommer…)
Ingemar Hedström
I Kenya såg jag en tavla som föreställde en förlossningsavdelning för medelklass. Med nyfödd som rest sig upp i vaggan och ropade med uppsträckta armar: “Hurrah! Hurrah! I was born in the middle class!” Nytillkomlingen kunde ju känna sig medelklasstrygg. Inte född i misär. Förlåt jämförelsen, men: "Hurrah, hurrah, I was born in Warmland!".
Mamma är från Norra Råda, uppväxt på Sälboda herrgård, Gunnarskog; äldsta dottern till skogsvaktaren Erik Adrián Rundqvist. Och pappa från Ekshärad där våran farfar, Petter Björn, tog efternamnet Hedström. Han ligger med sina tre fruar på kyrkogården i Ekshärad. Blev flerfaldig änkling. Petters bröder tog sig Nilsson respektive Pettersson. Soldatnamnet Björn hade suttit bra. Det har jag alltid tyckt. Utan medhåll från min mor.
Själv är jag född på BB i Årgäng, Silbodals socken. När familjen bodde i Töcksfors. Närheten till Norge är månne förklaringen till min kärlek till det grannlandet? Eller så spökar undermedvetet de under barndomsåren hyfsat billiga matvarorna i Magnor. När familjens och grannarnas bil fylldes med Åmbergsbacke-ungar. Eftersom man fick köpa matvaror i förhållande till antalet personer. Ung som gammal. Det blev mycket socker varje gång, margarin och mjöl. Och läckra chokladkakor!! Ver gang det nu begav sig!
Idag är snarare förhållandet det ombytta. Billigare i Sverige än i dyrlandet Norge.
Vår trädgård bakom vita trähuset i Åmberg var rikligt försedd med nyponhäck, äppel- och päronträd, krus- och vinbär i svart och rött. Sättpotatis. Lammkött från syskonen Karlssons bondgård i “Brötjäle” (Brostorp). Källaren överfylld med lingon-, blåbär- och drottningsylt. Inväntandes vintern i glasburkar. Safter av många slag. Inga inköpt av slikt. Ekologiskt odlat! Tänka sig! Begreppet fanns inte. Men förhållandet gällde nog.
Ojsan! Ett jordskalv medan detta skrivs! Nej, alls inget påhitt. Denna gång 5.0 grader på Richterskalan. 10 km sydväst, på 40 kms djup. Det kändes! Huset dallrade en smula och grannbygget liksom skallrade. Det senare är byggt i järnbalk och takplåt. Här rör det sig om tusentals skalv varje år. Få känns av. Registreras inte av människokroppen. Jordens plattor skaver. Eller glider isär. Stillahavsplattan glider så sakta under Centralamerika.
I januari var Mittuniversitetets doktorander här på kurs. Succé. Och inte minsta skalv. Orsaken till jordskalv ingår i min uppgift som lektor i ekologi. När man nu vet varför.
Med hälsning från andra sidan Jorden! (Jag återkommer…)
Ingemar Hedström
 |
Teoripass i samband med Mittuniversitetets doktorandkurs hos oss, nu i januari 2010. |
Kommentarer