Sammanlagt fängslades femton barn i åldrarna 13 till 15

Somar Al Naher skriver i boken Syrien - revolutionen, makten och människorna om hur kriget i Syrien började.
En gnista tändes i Daraa, en liten stad söder om Damaskus. En gnista som flammade upp till ett helt inbördeskrig.
"Den 5 mars 2011 sprejade en ung skolpojke slagord på högstadieskolans vägg. Han skrev: 'Ner med regimen', på arabiska." ...
När säkerhetstjänsten i staden upptäckte graffitin påbörjades sökandet efter den skyldige. Sammanlagt fängslades femton barn i åldrarna 13 till 15. De utsattes för brutala förhör och tortyr.
Barnens familjer samlade sig och gick till polisstationen där barnen satt anhållna. I spetsen fanns också stadens religiösa ledare, en respekterad äldre man.
Men säkerhetstjänsten visade inga tecken på vilja till dialog eller barmhärtighet. Istället möttes familjerna av hånskratt. 'Glöm era barn. Gå hem och skaffa er nya. Om ni inte själva klarar av att göra fler barn så bara skicka hit era kvinnor', skrek de."

Ryktet om de fängslade barnen spred sig som en löpeld genom hela landet. Upproren som följde möttes med brutalt våld.
Av de många brott mot mänskligheten som Syriens regim har begått är våldet mot barn särskilt iögonfallande. I fem år har barn torterats, avrättats och använts som mänskliga sköldar.
Regimen har gjort det till sitt signum att lämna döda barn insvepta i filtar synliga för allmänheten, filma dödsoffren och sprida bilderna på Internet. Allt för att skrämma befolkningen från att protestera.
Kriget i Syrien är en av vår tids största humanitära katastrofer.
I framtiden kommer vi att fråga oss själva varför vi inte pratade mer om Syrien under tiden som kriget pågick. Våra barn kommer att fråga oss vad vi gjorde åt det här. De kommer att fråga oss vad vi gjorde för att hjälpa människorna som var tvungna att fly Syrien.
/Cecilia Ramström


Kommentarer

Populära inlägg