Från kaninhopptävlingar till spinning
Hej på er!
Jag har nu fått äran att skriva i Sunnebloggens namn, det känns som ett fint uppdrag då både Sunne och att blogga ligger mig varmt om hjärtat!
Jag heter Frida Berggren, är ganska så nyss fyllda 30 år och bor här i Sunne. Här bor jag tillsammans med min man Johan och våra två barn Liam (5 år) och Levi (2 år). Under 29 utav mina år hette jag Westerberg, men den 7:e mars 2015 flyttade jag på lite Berg så att säga …
Men vi tar det från början … Jag anlände till världen i juni 1986, förlossningen var en långdragen historia har jag fått berättat, jag hade inte bråttom ut direkt. Detta har kanske följt mig genom livet då jag inte är så stressbenägen av mig, vem vet? Jag får alltid höra att jag är så lugn … :-)
Mina första månader bodde jag med min mamma Annika och pappa Thomas på Våxnäs i Karlstad. Sedan gick turen norrut, till hjärtat av Värmland – Sunne. Pappa Thomas är född och uppvuxen här så det föll sig väl naturligt. Vi hamnade tillslut i ett hus på Brobyäng där jag således är uppväxt.
Området ligger mig fortfarande varmt om hjärtat! Att åka och hälsa på hos min far och springa runt med mina barn på samma gård som jag själv knatat runt på, plocka krusbär från busken som var de bästa bären, vandra runt i Åmbergsskogen och visa barnen var jag lekte när jag var liten, eller ta en tur runt kvarteret (som var så häftigt att få göra själv!), ja detta värmer mitt hjärta gott, dessutom har jag det ”hemliga stället” nere vid sjön som jag inte hunnit visa barnen än.
Jag växte alltså upp på Brobyäng, under åren hann jag få både en lillasyster Sara och en lillebror Oscar. Jag älskar mina syskon och vi står varandra väldigt nära och har alltid gjort, Oscar och Sara – ni är bäst! På Brobyäng bedrev jag bland annat bokklubbar med mina bästisar Ann-Sofie och Kikki, anordnade kaninhoppstävlingar hemma på gården och älskade att gå i skolan (det är säkert en av anledningarna till att jag sedan blev lärare själv). Jag hade en jättefin uppväxt och har mina barndomsminnen nära mig som jag gärna plockar fram och kan till viss del få återuppleva med mina egna barn nu. Jag är så tacksam för att jag fått en trygg och fin uppväxt, det är verkligen inte självklart! Tack mor och far! :-)
Det är så roligt att stöta på gamla barndomsvänner och klasskamrater och prata gamla minnen tycker jag. En utav alla roliga saker som hände under ”Åmbergstiden” var att jag tillsammans med 3 andra kompisar nästan tog oss ända fram till ett tv-framträdande i ”Småstjärnorna” på Tv4 med gruppen Ace of Base, vi har pratat om att göra en comeback som coverband på Ace of Base gamla dängor så håll utkik! Hihi …
När jag var i de yngre tonåren så startade vi familjeföretag! Eller iaf kändes det så, min mor och hennes kompanjon Lena startade Hälsokällan i Sunne som säkert många av er känner igen. Vi bodde ett stenkast från Lena och hennes familj och vi hjälpte alla till på Hälsokällan och umgicks på fritiden. Jag började jobba där, ledde pass såsom spinning, Kids Dance, styrkepass och stod i receptionen. Det var en härlig tid (i hela 10 år!) och vi trivdes där hela familjen även om det innebar mycket jobb! Det här med träning och att instruera har hängt kvar även om inte Hälsokällan finns kvar på samma sätt, men mer om det i ett senare blogginlägg …
När jag var 15 år och gick på Fryxellska träffade jag min blivande man – Johan. Han är två år äldre än jag och gick på Brobyskolan när vi träffades. En sportkille som levde och andades ishockey och som sedan gjorde att han kunde livnära sig på det i flera år, jag tänkte berätta mer om mitt ”hockeyfruliv” i ett senare blogginlägg …
När det var dags för gymnasium så blev det Stjerneskolan i Torsby och programmet samhäll-språk för min del. Jag har alltid gillat och haft lätt för språk och där fick jag läsa spanska, tyska, engelska och latin utöver svenskan då såklart. Åren på Stjerneskolan var underbara! Min fina lilla humanistklass på 4 stycken inklusive mig själv… När de andra klasserna hyrde stora studentflak så kunde vi glassa runt i en amerikanare när det skulle firas student!
Vad gjorde jag efter studenten då? Det får ni läsa om i nästa blogginlägg, hoppas ni vill hänga med mig under resan, må så gott till dess!
/Frida
Jag har nu fått äran att skriva i Sunnebloggens namn, det känns som ett fint uppdrag då både Sunne och att blogga ligger mig varmt om hjärtat!
 |
| Frida Bergren |
Men vi tar det från början … Jag anlände till världen i juni 1986, förlossningen var en långdragen historia har jag fått berättat, jag hade inte bråttom ut direkt. Detta har kanske följt mig genom livet då jag inte är så stressbenägen av mig, vem vet? Jag får alltid höra att jag är så lugn … :-)
 |
| Frida som liten tjej |
Mina första månader bodde jag med min mamma Annika och pappa Thomas på Våxnäs i Karlstad. Sedan gick turen norrut, till hjärtat av Värmland – Sunne. Pappa Thomas är född och uppvuxen här så det föll sig väl naturligt. Vi hamnade tillslut i ett hus på Brobyäng där jag således är uppväxt.
Området ligger mig fortfarande varmt om hjärtat! Att åka och hälsa på hos min far och springa runt med mina barn på samma gård som jag själv knatat runt på, plocka krusbär från busken som var de bästa bären, vandra runt i Åmbergsskogen och visa barnen var jag lekte när jag var liten, eller ta en tur runt kvarteret (som var så häftigt att få göra själv!), ja detta värmer mitt hjärta gott, dessutom har jag det ”hemliga stället” nere vid sjön som jag inte hunnit visa barnen än.
 |
| Frida med lillasyster Sara |
Jag växte alltså upp på Brobyäng, under åren hann jag få både en lillasyster Sara och en lillebror Oscar. Jag älskar mina syskon och vi står varandra väldigt nära och har alltid gjort, Oscar och Sara – ni är bäst! På Brobyäng bedrev jag bland annat bokklubbar med mina bästisar Ann-Sofie och Kikki, anordnade kaninhoppstävlingar hemma på gården och älskade att gå i skolan (det är säkert en av anledningarna till att jag sedan blev lärare själv). Jag hade en jättefin uppväxt och har mina barndomsminnen nära mig som jag gärna plockar fram och kan till viss del få återuppleva med mina egna barn nu. Jag är så tacksam för att jag fått en trygg och fin uppväxt, det är verkligen inte självklart! Tack mor och far! :-)
Det är så roligt att stöta på gamla barndomsvänner och klasskamrater och prata gamla minnen tycker jag. En utav alla roliga saker som hände under ”Åmbergstiden” var att jag tillsammans med 3 andra kompisar nästan tog oss ända fram till ett tv-framträdande i ”Småstjärnorna” på Tv4 med gruppen Ace of Base, vi har pratat om att göra en comeback som coverband på Ace of Base gamla dängor så håll utkik! Hihi …
 |
| Artikel i Fryksdalsbygden om Sunnes "Ace of Base" |
När jag var i de yngre tonåren så startade vi familjeföretag! Eller iaf kändes det så, min mor och hennes kompanjon Lena startade Hälsokällan i Sunne som säkert många av er känner igen. Vi bodde ett stenkast från Lena och hennes familj och vi hjälpte alla till på Hälsokällan och umgicks på fritiden. Jag började jobba där, ledde pass såsom spinning, Kids Dance, styrkepass och stod i receptionen. Det var en härlig tid (i hela 10 år!) och vi trivdes där hela familjen även om det innebar mycket jobb! Det här med träning och att instruera har hängt kvar även om inte Hälsokällan finns kvar på samma sätt, men mer om det i ett senare blogginlägg …
När jag var 15 år och gick på Fryxellska träffade jag min blivande man – Johan. Han är två år äldre än jag och gick på Brobyskolan när vi träffades. En sportkille som levde och andades ishockey och som sedan gjorde att han kunde livnära sig på det i flera år, jag tänkte berätta mer om mitt ”hockeyfruliv” i ett senare blogginlägg …
 |
| Frida med med sin make Johan |
När det var dags för gymnasium så blev det Stjerneskolan i Torsby och programmet samhäll-språk för min del. Jag har alltid gillat och haft lätt för språk och där fick jag läsa spanska, tyska, engelska och latin utöver svenskan då såklart. Åren på Stjerneskolan var underbara! Min fina lilla humanistklass på 4 stycken inklusive mig själv… När de andra klasserna hyrde stora studentflak så kunde vi glassa runt i en amerikanare när det skulle firas student!
Vad gjorde jag efter studenten då? Det får ni läsa om i nästa blogginlägg, hoppas ni vill hänga med mig under resan, må så gott till dess!
/Frida
Kommentarer