Från Lysvik till Wien

2010 visste jag inte mer om Lysvik än att där fanns en järnvägsstation längs Frykdalsbanan. När det var klart att vi skulle få tjänstgöra i Fryksände församling hittade vi vårt hus och trädgård just i Lysvik och har därefter blivit stormförtjusta i orten. Desto gladare blev jag när jag 2017 kunde få börja vikariera som kyrkoherde just i Lysvik, med löfte om fast anställning efter genomförd fortbildning. När den stora dagen så närmade sig och nämnda fortbildning avslutad fick jag det överraskande beskedet att kyrkorådet frångått sitt löfte och i stället, utan att jag fram till idag fått höra något argument, anställt någon annan. Jag är alltså präst i Svenska kyrkan. Den där dramatiska händelsekedjan som jag antytt blev starten på ett stort äventyr för mig och min familj.

Österrike har i mer än 30 år varit en viktig plats för mig och senare för hela familjen. Här finns vänner, här finns platser som blivit minnesmärken för oss - och här finns en uppsjö av kultur. När kyrkoherde- och kantor/assistenttjänsten utlystes i Svenska kyrkan i Wien tog vi chansen och sökte. Vi bor här sedan ett drygt år och planerar att stanna några år till.

När jag nu inbjudits att skriva några rader på Sunnebloggen tänkte jag passa på att i tur och ordning nämna lite om
Vardagslivet i Österrike, ett land ganska likt vårt men med vissa markanta och betydelsefulla skillnader;
Svenska kyrkans liv i Utlandskyrkan i allmänhet och i Drottning Silvias församling i synnerhet;
Skol-och utbildningssystemen, som vi mött dem i Sverige och här i Österrike
Förmedla några österrikiska röster om betydelsen av en Svensk kyrka i ett land som har ganska många egna;
En framåtblick och utblick mot den tid som kommer när vi en gång skall flytta tillbaks hem till Lysvik.
Det där sista är viktigt. Jag har inte flytt från Lysvik för att söka ett äventyr; jag fick inte vara kvar. Lysvik är fortfarande det som stormförtjusar. Jag räknar det som ”hemma” - håller kontakten men funderar förstås en del kring vad en ganska lång utlandsvistelse gör med ens världsbild. Redan nu går det att konstatera att det behövdes ungefär ett år att något lite anpassa sig till att bo bland 1 600 000 andra människor i Wien i stället för de ca 1600 som bor i Lysvik. Hur lång tid tar återanpassningen?

Totalt kommer jag att lägga ut 6 texter från den gamla dubbelmonarkin, där den här är den första. Om du är intresserad att veta mer om oss och Svenska kyrkans liv just i Wien så finns det en del att läsa på www.svenskakyrkan.se/wien
Välkommen dit också!

Peter Styrman

Kommentarer

Unknown sa…
Det måste varit väldigt speciellt att komma till Wien just nu. I den kris vi alla upplever på olika sätt. Jag hoppas ni klarat det bra. Önskar allt gott Ann

Populära inlägg