Skogens historia
Jag har under närmare 50 år haft förmånen att, i olika befattningar, följa skogsbrukets utveckling från ett nära nog manuellt arbete till dagens högmekaniserade skogsbruk.
När man lämnar den operativa verksamheten och ser tillbaks på den utveckling man varit med om men också diskuterar detta med yngre kollegor så inser man hur snabbt saker och ting faller i glömska och blir ”historia”. Den här snabba utvecklingen framåt riskerar att ramla i en eller annan fallgrop om man inte tar sig tid att studera historien och tar med sig lärdomar från tidigare generationers både lyckade och inte minst misslyckade åtgärder.
Insikten kring den här begynnande historielösheten gjorde att jag tillsammans med några gamla kollegor, på Mellanskogs uppdrag, satte oss ned och dokumenterade Skogshistorien för Värmland från 1800-talets mitt till våra dagar. Arbetet resulterade i dels en sammanfattande skrift och dels i en Power Point-presentation med många historiska bilder.
Skogens ekonomiska betydelse för Värmland, alltifrån järnhanteringens början på 1600-talet till dagens toppmoderna sågverk och massa- pappersindustrier kan inte nog betonas och framförallt inte överskattas.
Vid förrförra sekelskiftet var Värmland ett skogligt U-land, markerna bestod av tras- och restskog där den mesta skogen var borthuggen. Någon egentlig föryngring gjordes inte och skogsbetet gick hårt åt de plantor som ändå kom upp.
Värt att påpeka i sammanhanget är att Värmlands virkesvolymer har fördubblats under de senaste 100 åren samtidigt som vi årligen avverkat stora volymer virke.
Skogens betydelse kommer inte att minska under överblickbar framtid när världen står inför en omställning till ett mer förnyelsebart samhälle.
Under ett sånt här arbete inser man betydelsen av att vi alla skriver ner vår historia, om den bransch som vi verkat i, om det liv som vi levt, vad vi tänkte och vad vi gjorde för tiden går fort och det som inte är dokumenterat det faller snart i glömska till nackdel för de som är intresserade om hur livet levdes på vår tid.
Lev väl men glöm inte att skriva ner Din historia medan tid är.
Bengt Algotsson
 |
| Spelflotte 1932 |
Insikten kring den här begynnande historielösheten gjorde att jag tillsammans med några gamla kollegor, på Mellanskogs uppdrag, satte oss ned och dokumenterade Skogshistorien för Värmland från 1800-talets mitt till våra dagar. Arbetet resulterade i dels en sammanfattande skrift och dels i en Power Point-presentation med många historiska bilder.
 |
| Virkesbil 1928 |
Vid förrförra sekelskiftet var Värmland ett skogligt U-land, markerna bestod av tras- och restskog där den mesta skogen var borthuggen. Någon egentlig föryngring gjordes inte och skogsbetet gick hårt åt de plantor som ändå kom upp.
Värt att påpeka i sammanhanget är att Värmlands virkesvolymer har fördubblats under de senaste 100 åren samtidigt som vi årligen avverkat stora volymer virke.
Skogens betydelse kommer inte att minska under överblickbar framtid när världen står inför en omställning till ett mer förnyelsebart samhälle.
Under ett sånt här arbete inser man betydelsen av att vi alla skriver ner vår historia, om den bransch som vi verkat i, om det liv som vi levt, vad vi tänkte och vad vi gjorde för tiden går fort och det som inte är dokumenterat det faller snart i glömska till nackdel för de som är intresserade om hur livet levdes på vår tid.
Lev väl men glöm inte att skriva ner Din historia medan tid är.
Bengt Algotsson
Kommentarer