Icke kopieringsbara styrkor eller starka identiteter
Zoomar man in Sverige, Skåne och Halland med sin bördighet, eftersom jag bott på jordens mest bördiga mark per kvm, i Halmstad, så vet jag att här har inte Värmland minsta chans. Kivik med frukten i centrum, Mellbystrand 12 km sand, Blekinge Sveriges Trädgård, Nässjö, som inriktat sig på logistik, detta kan vi inte kopiera, vi kommer aldrig att få stambanan genom Värmland, eller E:4 an, eller 40:an eller den centrala position Nässjö har för varuflöden. Det är icke kopieringsbart. Detta ser vi överallt i Sverige, specialiteter av skilda slag, som är en naturlig resurs på just den orten, eller det området.
Jag går ner för landning mitt i Värmland. Enligt vetenskapen det vill säga vår kyrkvaktmästare, så är det mitt i en gödselstack i Östra Ämtervik. Så det får bli lite mer söderut.
Men om jag i landningen ställer in skärpan och försöker urskilja vad som finns här i Värmland, så kan nog även en blind höna se att det är mycket skog. Det är mycket älv och vatten som möjliggjort produktion med stora enheter i och kring våra bruk.
Skog, papper och stål har en given plats i Värmland och de har visat sig genom sina kluster att det kan vara riktigt framgångsrikt att samla kompetenserna under samma paraply.
Första pappersbruket i Värmland, berättade Lennart Stolpe, fanns i Gräsmark och detta ersatte ett järnbruk. Man pratade då om järnbruksdöden och sa ”vi sjunker med järnet men flyter med träet”.
Eftersom jag arbetat som produktchef i processindustrin och då Munksjö Hygien, så vet jag att det finns en stor potential vad gäller användandet av skogen.
Det är forskning och utveckling som saknas och detta för att få fart på en traditionell och trögrörlig industri som fastnat i kapitalet. Jag var med när vi skiftade från blekt till oblekt hygienpapper. Man hade fem år på sig att skifta från 10 kg klor/ton pappersmassa till 3kg/ ton. Gissa om det var en superfrustrerad bransch, som började kannibalisera på varandra och det höll på att sluta riktigt illa. Till saken hör att det tog 2 år och man hade helt uteslutit kloret för blekning av pappersmassa.
”Vi sjunker med järnet men flyter med träet”. Nu pratar vi periodiska systemet. Järn med höga atomnummer, trä med lägre och det som jag tycker mig tydligt kunna urskilja vid min landning i Värmland, har ett ännu lägre atomnummer. Det är flyktigt, det är lätt att ta med sig, det kräver inga jätteinvesteringar, företaget kan drivas av en människa eller flera. Vi pratar om allt det som höjer oxytocinhalten i oss människor. Må-Bra-hormonet. Det som aktiveras genom de fem sinnena; det vi ser, hör, känner, smakar och luktar.
På åkern strax intill Selma Lagerlöfs grav landar jag. Mitt i berättelsens Mecka. Mitt i en storslagen natur som kryddas med Fryken. Jag har ännu inte hört någon utan att de upplevt en euforisk känsla över allt detta fantastiska som finns här i Värmland.
Men, har inte andra län storslagna vyer och natur? Jag är helt övertygad om att det finns, men ett hus utan en berättelse är bara ett hus, eller en gravsten utan berättelse, en sjö och så vidare. Och här har vi hur mycket som helst och det får människor att må så bra.
Anette Rhudin
Jag går ner för landning mitt i Värmland. Enligt vetenskapen det vill säga vår kyrkvaktmästare, så är det mitt i en gödselstack i Östra Ämtervik. Så det får bli lite mer söderut.
Men om jag i landningen ställer in skärpan och försöker urskilja vad som finns här i Värmland, så kan nog även en blind höna se att det är mycket skog. Det är mycket älv och vatten som möjliggjort produktion med stora enheter i och kring våra bruk.
Skog, papper och stål har en given plats i Värmland och de har visat sig genom sina kluster att det kan vara riktigt framgångsrikt att samla kompetenserna under samma paraply.
Första pappersbruket i Värmland, berättade Lennart Stolpe, fanns i Gräsmark och detta ersatte ett järnbruk. Man pratade då om järnbruksdöden och sa ”vi sjunker med järnet men flyter med träet”.
Eftersom jag arbetat som produktchef i processindustrin och då Munksjö Hygien, så vet jag att det finns en stor potential vad gäller användandet av skogen.
Det är forskning och utveckling som saknas och detta för att få fart på en traditionell och trögrörlig industri som fastnat i kapitalet. Jag var med när vi skiftade från blekt till oblekt hygienpapper. Man hade fem år på sig att skifta från 10 kg klor/ton pappersmassa till 3kg/ ton. Gissa om det var en superfrustrerad bransch, som började kannibalisera på varandra och det höll på att sluta riktigt illa. Till saken hör att det tog 2 år och man hade helt uteslutit kloret för blekning av pappersmassa.
”Vi sjunker med järnet men flyter med träet”. Nu pratar vi periodiska systemet. Järn med höga atomnummer, trä med lägre och det som jag tycker mig tydligt kunna urskilja vid min landning i Värmland, har ett ännu lägre atomnummer. Det är flyktigt, det är lätt att ta med sig, det kräver inga jätteinvesteringar, företaget kan drivas av en människa eller flera. Vi pratar om allt det som höjer oxytocinhalten i oss människor. Må-Bra-hormonet. Det som aktiveras genom de fem sinnena; det vi ser, hör, känner, smakar och luktar.
På åkern strax intill Selma Lagerlöfs grav landar jag. Mitt i berättelsens Mecka. Mitt i en storslagen natur som kryddas med Fryken. Jag har ännu inte hört någon utan att de upplevt en euforisk känsla över allt detta fantastiska som finns här i Värmland.
Men, har inte andra län storslagna vyer och natur? Jag är helt övertygad om att det finns, men ett hus utan en berättelse är bara ett hus, eller en gravsten utan berättelse, en sjö och så vidare. Och här har vi hur mycket som helst och det får människor att må så bra.
Anette Rhudin
Kommentarer