Speldjävulen
Helene Tursten bloggar för andra gången på Sunnebloggen de närmaste två veckorna.
Som alla typer av beroende så smyger det sig på. Ni känner igen klyschorna: ”Jag gör det bara som en kul grej” och ”Jag kan sluta när jag vill”. Baaah! Det är bara att inse att man blir fast.
Det började så oskyldigt. Jag och min syster skulle uppvakta vår moster på 75-årsdagen med en blomma. Eftersom hon bor i Södertälje skulle blommorna skickas. Själv befann jag mig i Tyskland, varför syrran åtog sig att ombesörja allt praktiskt vad gällde blommorna. På så vis blev jag skyldig henne 200 kronor. Det var där som allt började. Jag borde ha tänkt på de enda visdomsord som Göran Persson yttrade under sin politiska bana som verkligen fastande i folks medvetande: ”Den som häftar i skuld är inte fri”. Vilket han f.ö. sa som finansminister, inte som stats dito.
”Du kan ju köpa Lotto med Joker på lördag. Drömvinsten är 136 miljoner”, sa min lillasyster. ”Men satsa bara 100 kronor. Så kan vi vara med på onsdag också ifall vi inte vinner i helgen”, tillade hon.
Kul idé, tyckte jag, och travade glad i hågen iväg till närmaste ATG-ombud.
Den lördagen vann vi 340 kronor. Vi borde ha förstått att det bara var Speldjävulens raffinerade strategi för att sätta klorna i oss.
”Yes! Vi är på G!” tyckte syrran. ”Vi fortsätter!”
Och på den vägen är det. Vi har fått en del småvinster på mellan 21 och 66 kronor men ligger back totalt 420. Det får vi täckning för när vi vinner Drömvinsten som nu är uppe i 186 miljoner.
Men vad i hela friden ska man göra med 186 miljoner? Nu är vi förvisso två som delar, men 93 mille är också en hel del stålar. Vad gör man? Första strategin är nog att hålla tyst om vinsten. Tänk på alla tiggare som kommer att höra av sig om de får veta! Och det är som vanligt att de som verkligen är i behov av pengar inte vågar stöta på. Ånej, det är parasiterna som kommer att hänga på dörrlåset. Knacka och banka på dörren, ringa på klockan så man inte får sova. ”Ge oss av dina pengar, din snåljåp!” kommer de att skandera i kör. Eller telefonen. Man kommer inte att kunna svara i telefonen, varken den fasta eller mobilen. Och några kommer säkert att mejla. Det blir att lägga ner mejlen också. Antagligen måste man fly till något riktigt isolerat ställe, som Antarktis eller Sibirien. Nej inte Sibirien: då kommer Putins grabbar. Då är det adjöss med både en själv och alla pengarna.
Det är bara att inse att man kommer att vara ett jagat villebråd över hela världen.
Man blir rotlös och olycklig. Då ligger det nära till hands att börja använda droger. Sprit, kokain och you-name-it är dyrt, men vaddå: man har ju pengar! De så kallade vännerna som man har samlat runt sig på den nyinköpta lyxkryssaren – 72 fot och fyra mans besättning – kommer att hjälpa till att sätta snurr på pengarna. Efter ett år är alla pengarna slut. Då sätter besättningen av dig på en öde ö. De nya s.k. vännerna kommer att försnilla alla bilar, båtar, hus och saker som man har köpt.
Man får sitta utan snus, mat och brännvin och försmäkta på sin ö.
Måtte inte jag och syrran vinna Drömvinsten!
Som alla typer av beroende så smyger det sig på. Ni känner igen klyschorna: ”Jag gör det bara som en kul grej” och ”Jag kan sluta när jag vill”. Baaah! Det är bara att inse att man blir fast.
Det började så oskyldigt. Jag och min syster skulle uppvakta vår moster på 75-årsdagen med en blomma. Eftersom hon bor i Södertälje skulle blommorna skickas. Själv befann jag mig i Tyskland, varför syrran åtog sig att ombesörja allt praktiskt vad gällde blommorna. På så vis blev jag skyldig henne 200 kronor. Det var där som allt började. Jag borde ha tänkt på de enda visdomsord som Göran Persson yttrade under sin politiska bana som verkligen fastande i folks medvetande: ”Den som häftar i skuld är inte fri”. Vilket han f.ö. sa som finansminister, inte som stats dito.
”Du kan ju köpa Lotto med Joker på lördag. Drömvinsten är 136 miljoner”, sa min lillasyster. ”Men satsa bara 100 kronor. Så kan vi vara med på onsdag också ifall vi inte vinner i helgen”, tillade hon.
Kul idé, tyckte jag, och travade glad i hågen iväg till närmaste ATG-ombud.
Den lördagen vann vi 340 kronor. Vi borde ha förstått att det bara var Speldjävulens raffinerade strategi för att sätta klorna i oss.
”Yes! Vi är på G!” tyckte syrran. ”Vi fortsätter!”
Och på den vägen är det. Vi har fått en del småvinster på mellan 21 och 66 kronor men ligger back totalt 420. Det får vi täckning för när vi vinner Drömvinsten som nu är uppe i 186 miljoner.
Men vad i hela friden ska man göra med 186 miljoner? Nu är vi förvisso två som delar, men 93 mille är också en hel del stålar. Vad gör man? Första strategin är nog att hålla tyst om vinsten. Tänk på alla tiggare som kommer att höra av sig om de får veta! Och det är som vanligt att de som verkligen är i behov av pengar inte vågar stöta på. Ånej, det är parasiterna som kommer att hänga på dörrlåset. Knacka och banka på dörren, ringa på klockan så man inte får sova. ”Ge oss av dina pengar, din snåljåp!” kommer de att skandera i kör. Eller telefonen. Man kommer inte att kunna svara i telefonen, varken den fasta eller mobilen. Och några kommer säkert att mejla. Det blir att lägga ner mejlen också. Antagligen måste man fly till något riktigt isolerat ställe, som Antarktis eller Sibirien. Nej inte Sibirien: då kommer Putins grabbar. Då är det adjöss med både en själv och alla pengarna.
Det är bara att inse att man kommer att vara ett jagat villebråd över hela världen.
Man blir rotlös och olycklig. Då ligger det nära till hands att börja använda droger. Sprit, kokain och you-name-it är dyrt, men vaddå: man har ju pengar! De så kallade vännerna som man har samlat runt sig på den nyinköpta lyxkryssaren – 72 fot och fyra mans besättning – kommer att hjälpa till att sätta snurr på pengarna. Efter ett år är alla pengarna slut. Då sätter besättningen av dig på en öde ö. De nya s.k. vännerna kommer att försnilla alla bilar, båtar, hus och saker som man har köpt.
Man får sitta utan snus, mat och brännvin och försmäkta på sin ö.
Måtte inte jag och syrran vinna Drömvinsten!
Kommentarer