Stadskonst med hög livskvalité
Hej i vårsolen !
Visst blir man glad när man går upp och himlen är alldeles blå precis som i den by i Provence där jag bodde i tolv år. Allauch ligger uppe i bergen och gränsar till Marseille, Frankrikes näst största stad efter Paris. Marseille är en fin stad som ligger vid havet men är mest känd för sina maffior och gansters. Ingenting fungerar i Marseille, det är stor arbetslöshet, miljontals illegala invandrare och all affärsverksamhet är blockerad av maffior. De flesta fartyg föredrar att lasta av i Italien eller i Spanien för i Marseille är det alltid strejk. Vissa kvarter i staden bör man inte ens besöka dagtid.
Bredvid denna stad ligger en stor till ytan kommun, Allauch, bestående mest av obebodda berg där livet är en i oas i tillvaron. Här regerar M POVINELLI "maire" (kommunalråd) sedan mer än trettio år tillbaka. Han är liten och tjock och vartannat ord han säger är en svordom, men han gör ett jobb jag aldrig sett en politiker göra någon annanstans. I Allauch är allt rent, det begås knappast några brott för alla vaktar vandra, det finns inga arbetslösa och de gamla och de unga har det bra och det erbjuds många aktiviteter.
Regionen har velat göra Allauch till en förort till Marseille med ungefär 80,000 invånare men kommunen har alltid kämpat emot och har lyckats hålla invånarantalet under 20,000 fram till år 2000 för att kunna skapa den miljö de tycker är bäst för alla.
Det finns inga industrier och det är förbjudet att bygga något annat än små byggnader i traditionell stil. Det är förbjudet att sätta upp stora reklamskyltar, kommunen har bara fina lyktstolpar och det är blommor överallt.
Alla cirkulationsplatser är som små miniträdgårdar. Kommunen köper all mat till skolor och äldreomsorgen lokalt och har stöttat bönderna i kommunen så att de finns kvar istället för att någon fastighetsmäklare köper tomterna och bygger höghus.
På onsdagar då barnen är lediga och lov erbjuds de alltid en mängd aktiviteter, som t ex ridning, skidåkning (buss till Alperna tar två timmar) segling, musik, bild, dans... Då kan man lämna barnen på morgon och de tas om hand och har underbart roligt hela dagen och så hämtar man dem när man slutat arbeta.
Det finns inga arbetslösa för kommunalrådet anser att alla ska ha sin plats i samhället och jag vet ingen som behövt vänta mer än tre dagar innan de fått arbete när de bett kommunalrådet om hjälp. (Den franska arbetsförmedlingen fungerar lika dåligt som den svenska.) Kommunen hjälper även de barn som tillfälligtvis kanske kommer lite på tvären, för att de är skoltrötta, eller har inte riktigt hittat sin plats än.
Där finns flera kulturhus, golfbana, tennisbanor, fotbollsplaner och simbassänger både ute och inomhus reserverade för enbart kommunens invånare. Där är det lugnt och skönt när alla turister kommer och alla känner alla. På jullovet brukade vi få en skridskobana i ett par veckor.
Maten var som sagt var lagad av lokala produkter och inga halvfabrikat och frysta varor. Salladen är aldrig brun och tomaterna är solmogna. Klockan fem hämtas barnen i skolan och då kommer ofta många äldre ut och alla pratar med alla.
Kommunen har givetvis bland de dyraste kommunal-skatterna i landet, men vad gör väl det när livskvalitén är så hög.
Kommunens slogan är "Allauch un certain art de ville", vilket betyder Allauch en viss stadskonst, (art de vie betyder levnadskonst).
Vi hörs vidare om livet tillbaka här i Sunne.
/ Ewa
Visst blir man glad när man går upp och himlen är alldeles blå precis som i den by i Provence där jag bodde i tolv år. Allauch ligger uppe i bergen och gränsar till Marseille, Frankrikes näst största stad efter Paris. Marseille är en fin stad som ligger vid havet men är mest känd för sina maffior och gansters. Ingenting fungerar i Marseille, det är stor arbetslöshet, miljontals illegala invandrare och all affärsverksamhet är blockerad av maffior. De flesta fartyg föredrar att lasta av i Italien eller i Spanien för i Marseille är det alltid strejk. Vissa kvarter i staden bör man inte ens besöka dagtid.
Regionen har velat göra Allauch till en förort till Marseille med ungefär 80,000 invånare men kommunen har alltid kämpat emot och har lyckats hålla invånarantalet under 20,000 fram till år 2000 för att kunna skapa den miljö de tycker är bäst för alla.
Alla cirkulationsplatser är som små miniträdgårdar. Kommunen köper all mat till skolor och äldreomsorgen lokalt och har stöttat bönderna i kommunen så att de finns kvar istället för att någon fastighetsmäklare köper tomterna och bygger höghus.
På onsdagar då barnen är lediga och lov erbjuds de alltid en mängd aktiviteter, som t ex ridning, skidåkning (buss till Alperna tar två timmar) segling, musik, bild, dans... Då kan man lämna barnen på morgon och de tas om hand och har underbart roligt hela dagen och så hämtar man dem när man slutat arbeta.
Där finns flera kulturhus, golfbana, tennisbanor, fotbollsplaner och simbassänger både ute och inomhus reserverade för enbart kommunens invånare. Där är det lugnt och skönt när alla turister kommer och alla känner alla. På jullovet brukade vi få en skridskobana i ett par veckor.
Maten var som sagt var lagad av lokala produkter och inga halvfabrikat och frysta varor. Salladen är aldrig brun och tomaterna är solmogna. Klockan fem hämtas barnen i skolan och då kommer ofta många äldre ut och alla pratar med alla.
Kommunens slogan är "Allauch un certain art de ville", vilket betyder Allauch en viss stadskonst, (art de vie betyder levnadskonst).
Vi hörs vidare om livet tillbaka här i Sunne.
/ Ewa
Kommentarer