Vi bestämde oss för att sikta högt

Hej
Mallbacken gick bra under försäsongen och väldigt stabilt under inledningen av serien så det var i ett lag med bra känsla och gott självförtroende jag gjorde min första seriematch från start den 26 maj mot Hovås/Billdal.

Det blev vinst med 3-0 och jag spelade ytterback, en nygammal position för mig som nuförtiden oftast spelar mittback.

Serien rullade på och vi låg med i det övre skiktet under hela säsongen. En serie som för övrigt var otroligt jämn. Även om man låg topp tre kunde man vid en förlust ramla ner under strecket för topp sex som var stora mål med denna säsong. Topp sex i söderettan och topp sex i norrettan skulle nästa år bilda en ny serie kallad "damettan" och där ville vi vara med.

Dalsjöfors, som ifjol spelade i damallsvenskan ledde länge serien tills det kom fram att de drogs med stora ekonomiska problem, vilket gjorde att de var tvungna att dra sig ur. Jättetråkigt att nåt sånt ska behöva hända. Tyvärr blir det allt vanligare med ekonomiska bekymmer inom elitidrotten. Efter deras avhopp ledde vi helt plötsligt serien.

Höstsäsongen var igång och det gällde verkligen att plocka poäng i varje match om man ville vara med i toppen. Vi insåg snart att vårt mål att bli topp sex var uppnått. Helt fantastiskt att nå upp till sitt huvudmål för andra året i rad som vi hade gjort. Men vad skulle vi sikta mot nu?

Vi kände oss starka och bestämde oss för att sikta högt. Etta eller tvåa för att få kvala till damallsvenskan. Vi kände att det skulle vi kunna fixa, det fanns inom räckhåll. Lördagen den 29 september efter matchen mot Norrköping på Nya Parken stod vi klara som seriesegrare och kval till allsvenskan väntade. Vem hade trott detta innan säsongen?

/Helena

Kommentarer

Populära inlägg