Till Helsingborg och en semifinalplats i pingisligan
Hej!
Fram till att jag var 15 bodde jag alltså i Sunne och då hade jag spelat i Lys IK i tre år, spelat ett år i Munkfors för att kunna spela seriespel för att sedan byta till Carlstad BTK, den klart största klubben i Värmland.
De sista åren pendlade jag 1-2 gånger i veckan till Karlstad och tränade några enstaka pass i Sunne. Detta var den bästa träning jag kunde få i Värmland, men för att bli en bra pingisspelare behövde jag antingen flytta till Karlstad eller flytta till något annat ställe i Sverige med bra träningsgrupp. Därför blev jag otroligt glad när jag kom in till riksidrottsgymnasiet i Köping!
Jag kände snabbt att Köping skulle passa mig bra (trots att staden blivit utsedd till Sveriges tråkigaste några år tidigare). Jag utökade min träningsdos till det dubbla eller ännu mer och ganska snart började resultaten komma.
På våren var jag med om en av de största framgångarna jag varit med om, jag vann SM i P15-klassen! Det var otroligt stort och något av en skräll eftersom jag inte var rankad bättre än åtta vid den tiden. Jag gick klart gymnasiet på fyra år och flyttade sedan till Falkenberg för att få lite miljöombyte och jag hade den gamle Europamästaren Peter Karlsson som coach.
Under den här tiden spelade jag för Carlstad BTK i seriespel, vi hade ett bra lag som flera år var bland de bästa lagen i Superettan, serien under Pingisligan. Men i slutet av mitt första år i Falkenberg beslöt klubben att dra sig ur Superettan och satsa mer på ungdomarna i klubben, eftersom spelarna i laget inte bodde i Karlstad och de inte kände att det gav så mycket för klubben.
Just då tyckte jag väl att beslutet var sådär, men nu i efterhand kan jag tycka att det var ett bra beslut. Då visste jag inte riktigt var jag skulle spela, men till slut fick jag ett erbjudande av BTK Rekord i Helsingborg att spela för dem i Pingisligan, en stor utmaning som jag inte riktigt visste om jag var redo för, men jag antog erbjudandet!
Så kom det sig att jag kom till Helsingborg där jag är nu, och jag är otroligt glad att jag tog det beslutet. Efter en riktig mardrömssäsong första året där jag fick 0-11(!) i kvot och vi åkte ur Pingisligan gick det mycket bättre andra och tredje året, och då tog vi oss upp till Pingisligan igen.
Förra säsongen var en stor revansch för mig då jag lyckades få 12-10 i kvot och då vi som nykomlingar lyckades ta oss ända till en semifinalplats, långt ifrån det fiasko det blev förra gången vi spelade i Pingisligan.
Jag hoppas ni har överseende med den långa inledningen och beskrivningen av min pingiskarriär. Nu kommer jag övergå i att beskriva lite mer vad som händer i mitt liv just nu och vad jag gör förutom pingis. Nu ska jag hoppa på flyget till Frankrike! Varför jag gör det kommer i texten imorgon. Ha det bra till dess!
/Simon
Fram till att jag var 15 bodde jag alltså i Sunne och då hade jag spelat i Lys IK i tre år, spelat ett år i Munkfors för att kunna spela seriespel för att sedan byta till Carlstad BTK, den klart största klubben i Värmland.
De sista åren pendlade jag 1-2 gånger i veckan till Karlstad och tränade några enstaka pass i Sunne. Detta var den bästa träning jag kunde få i Värmland, men för att bli en bra pingisspelare behövde jag antingen flytta till Karlstad eller flytta till något annat ställe i Sverige med bra träningsgrupp. Därför blev jag otroligt glad när jag kom in till riksidrottsgymnasiet i Köping!
 |
| Köping Arena |
På våren var jag med om en av de största framgångarna jag varit med om, jag vann SM i P15-klassen! Det var otroligt stort och något av en skräll eftersom jag inte var rankad bättre än åtta vid den tiden. Jag gick klart gymnasiet på fyra år och flyttade sedan till Falkenberg för att få lite miljöombyte och jag hade den gamle Europamästaren Peter Karlsson som coach.
 |
| Simon hade Peter Karlsson som coach i Falkenberg |
Just då tyckte jag väl att beslutet var sådär, men nu i efterhand kan jag tycka att det var ett bra beslut. Då visste jag inte riktigt var jag skulle spela, men till slut fick jag ett erbjudande av BTK Rekord i Helsingborg att spela för dem i Pingisligan, en stor utmaning som jag inte riktigt visste om jag var redo för, men jag antog erbjudandet!
 |
| Simon Arvidsson |
Förra säsongen var en stor revansch för mig då jag lyckades få 12-10 i kvot och då vi som nykomlingar lyckades ta oss ända till en semifinalplats, långt ifrån det fiasko det blev förra gången vi spelade i Pingisligan.
Jag hoppas ni har överseende med den långa inledningen och beskrivningen av min pingiskarriär. Nu kommer jag övergå i att beskriva lite mer vad som händer i mitt liv just nu och vad jag gör förutom pingis. Nu ska jag hoppa på flyget till Frankrike! Varför jag gör det kommer i texten imorgon. Ha det bra till dess!
/Simon
Kommentarer