Jag är en människa i Värmland, i Sverige, i Europa

Jag heter Carl Magnus Hedefalk, ska skriva i Sunnebloggen i två veckor, är 71 år och bor i Bäckalund utanför Sunne. Där har jag bott sedan 1981.
Jag flyttade till Värmland 1978, så nu är jag sedan länge värmlänning, efter att tidigare ha bott på många andra platser i Sverige. Fast någon släkt har jag förstås inte här och dialekten kan jag inte prata, även om jag försökte aldrig så mycket.

Men ändå, värmlänning …ja, om det betyder det samma som ”en människa som bor i Värmland”. Då utesluts ingen. Också alla de flyktingar som nu kommer till Sunne är därmed värmlänningar. Någon annan mening är för mig meningslöst att lägga i ordet.

Ja, jag vet, det finns dialekter i Värmland, många olika, som man kan tala, och man kan vara född här och ha släkt här och tillhöra olika sammanhang. Men det är egentligen betydelselöst. Jag är en människa i Värmland, i Sverige, i Europa. Jag tillhör människoarten, som befolkar planeten jorden. Precis som alla andra människor som bor i Sunne i Värmland. Och genetiskt är alla människor oerhört lika varandra.

Demokritos, född cirka 460 f.Kr.,
var en grekisk filosof

Eller för att citera Demokritos, materialist och atomteorins grundläggare: ”En vis människa finner världen öppen, ty för en god själ är hela universum hennes fädernesland.” 

Tänk tanken! Blir man inte glad!

Jag trivs mycket bra i Värmland och i Sunne. Men jag kan också längta bort, till någon annanstans. Till Skåne, där jag har en barndom, och till Småland, och till Grekland, som jag en tid kände som mitt andra hemland. 

Jag är glad att jag flyttade till Värmland 1978 från Stockholm. Det blev riktigt bra. Ett bra beslut. Jag ska berätta lite mer om det en annan gång, och om den fösta vidunderliga tiden på Kymsberg nordväst om Gräsmark.

/Carl Magnus Hedefalk