Sunne är en trygg plats där jag lärt mig mycket

Hej
Det har blivit dags att knyta åt knuten för dom här två veckorna. Det har varit roligt att få vara med och dela med mig lite utav mitt liv här på andra sidan Atlanten. Jag längtar såklart hem ibland efter vänner och familj, men jag trivs också otroligt bra här.

Jag har precis kommit hem efter en lång dag på jobbet. Kvällens evenemang handlade om arbetsintervjuer. Våra sistaårselever fick möjligheten att träna sig igenom en jobbintervju med en person som jobbar inom den karriärsbransch som eleven ser sig jobba med efter college.

Vi hade till exempel tre elever som tar sin kandidatexamen i bokföring, så vi hade chefen från en bokföringsfirma på skolan för att gå igenom en träningsvariant av jobbintervju och eleven blev därifrån bedömd på allt från korrekt klädsel till intervjufrågor, CV och uppförande. Det här eventet är till för att hjälpa elever förbereda sig för ett nytt liv utanför den trygga skolatmosfären.

Jag avslutade kvällen med att tacka alla medverkande och i slutet av min runda hamnade jag i en intressant konversation med Mr. Harris. Mr. Harris är våran prorektor på skolan. Han pratade om hur nivån på intelligensen hos många elever ökar, men förmågan att kommunicera minskar allt mer. En konversation som tog mig tillbaka en vecka eller två i tiden.

Förra veckan fick jag möjligheten att lyssna på föreläsaren Daniel Pink och vad han hade att säga om motivation. Mycket av vad han sa var logiskt, men när han öppnade upp diskussionen om millenniumgenerationen blev jag genast väldigt intresserad. Millenniumgenerationen är den del av jordens befolkning som är födda efter 1985.

Mr. Pink tryckte på några ömma tår när han konstaterade att majoriteten av hans publik den dagen vad födda före 1960 och föreslog att majoriteten också behövde försöka anpassa sig lite bättre till millenniumgenerationen. Daniel Pink förklarade att majoriteten av millenniumgenerationen har växt upp i en värld där feedback är försedd omedelbart. Idag skickar man iväg ett mail eller sms om man har en fråga eller om man vill kontakta en person, men för 30 år sedan tog den kommunikationsprocessen veckor.

I dagens samhälle växer barn upp med spel på datorn, tvn och mobilen där man omedelbart får poäng och vinner eller så förlorar man. Kommunikationen i dagens samhälle har förändrats, inte bättre eller sämre - bara annorlunda. Jag tror absolut det är viktigt för dagens ungdom att komma ut och personligen kommunicera mer med andra människor, men jag tror och det är viktigt att förstå varför den nya generationen har blivit sämre på att kommunicera. Det är också viktigt att se att den nya generationen har inte bara blivit sämre på den personliga konversationen, men också bättre på den teknologiska konversationsprocessen. 

Jag har mycket att tacka Averett för, många kvällar med utbildningssyftet att förbättra mig själv individuellt, men också professionellt, precis som intervjuerna vi hade sistaårseleverna att gå igenom ikväll. Averett har skapat möjligheter för mig att utvecklas och bygga vidare på den erfarenhet jag redan hade.  Jag vet att jag är född i en unik generation och går en balansgång mellan att passa in i det gamla samtidigt som man behöver förnya det nya. Jag har lyckat rätt bra hittills och den sista paragrafen eller två vill jag ägna åt just det, anledningen till varför jag har lyckats.

Innan jag påbörjar slutet vill jag tacka det bästa jag har min fina familj, tack för att ni finns! Det finns så många personer och så många tillfällen under min uppväxt som har bidragit till vem jag är och vart jag befinner mig idag. Tränare, lärare och kamraters föräldrar har alla varit vuxna förebilder jag har sett upp till. Personer jag har lärt mig utav och som har givit mig lärdomar jag fortfarande bär med mig. Sunne är en trygg plats där jag kunde växa upp och bli den jag är. Jag vet kanske inte var jag kommer sluta min resa än, men jag kommer helt klart aldrig glömma var jag är ifrån.

Tack för mig och ta hand om er där hemma!

/Emma