Nationalolyckor, kioskvältare och Nobelpris

Kritiken mot kvalitén i skolan och läroböckerna i Sverige var stenhård redan under 1800-talet. Rena nationalolyckorna, röt Ellen Key.  De är ju inte alls skrivna för barn, ropade folkskollärarna. Obegripliga och urtråkiga böcker var det hårda betyget också i resten av Norden.

Sagt och gjort. Folkskollärarna anlitade Sveriges främsta författare och konstnärer för att skriva och illustrera. Nya böcker skulle locka till läsning, stimulera fantasin och framförallt skulle alla ha råd att köpa. Böckerna blev själva grundstommen i de svenska folk- och skolbiblioteken. Skolplanscherna togs fram med samma syfte. 

Skolplanschen Brunte hämtas om söndagsmorgonen av Nils Kreuger.
Ägare Lärarstiftelsen. Fotograf Robert Blombäck.

På folkskollärarnas uppdrag skrev Anna-Maria Roos Sörgården och Selma Lagerlöf skrev en ny geografibok, Nils Holgersson. Jenny Nyström, Elsa Beskow och Carl Larsson illustrerade och målade. De skapade alla älskade svenska klassiker.

Selma Lagerlöfs samarbete med folkskollärarna sågs däremot inte med blida ögon av alla. Diskussionerna gick höga i Svenska Akademien även då. Att skriva på uppdrag och dessutom åt de lägre stående folkskollärarna var argument mot Selma inför 1908 års Nobelpris. 1909 blev hon slutligen den första kvinnan och första svensk att få Nobelpriset i litteratur. Den ständige sekreteraren sägs att efter den förlorade striden ha blivit en bruten man… 

Från Bokmässan 2020 och Seminariet ”Selma Lagerlöf tidlöst- aktuell”
Eva-Lis Sirén Lärarstiftelsens ordf.  Mats Malm Svenska Akademien. 
Anna-Karin Palm författare. Anna Nordlund författare.

Hälsningar Eva-Lis Sirén