En ära att få vara och arbeta på Mårbacka
Irene Henriksson och en Mårbackapelargonia. |
Hej!
Här har ni Irene Henriksson, som är en mestadels glad 54-årig värmländska. Jag bor i Östra Ämtervik ett stenkast från Mårbacka, där jag arbetar som intendent sedan 3 år tillbaka. Och jag brinner verkligen för mitt arbete.
Jag är uppvuxen i Grava strax norr om Karlstad, men flyttade med mina föräldrar till Torsbytrakten efter grundskolan. Redan under gymnasietiden träffade jag Stefan som kom från Östra Ämtervik. Vi lyckades stöta ihop på en gemensam fest i Sunne en kväll 1982, och på den vägen är det…
Vi bor sedan 21 år tillbaka på Stefans farföräldragård, tillsammans med två älghundar, ett femtontal höns och en stor trädgård med tillhörande växthus - som är ett av mina intressen. Tillsammans med Stefan har vi tre vuxna, utflugna barn, födda -90, -92 och -94.
Utbildningen öppnade dörrar
När jag var runt 40 tog jag examen som låg- och mellanstadielärare, det blev några intressanta år i universitetsvärlden, och där trivdes jag som fisken i vattnet. Det bästa med utbildningen var förutom all kunskap, bra ledarutbildning och inte minst den personliga utvecklingen. Och likt Selma Lagerlöf så öppnade utbildningen dörrar för mig, vilket jag varit tacksam och ödmjuk inför.
Därefter gick jag flera kurser inom turism och hade i många år olika anställningar inom besöksnäringen oftast som ledare, och det är inom besöksnäringen som jag slutligen kände mig som mest hemma i yrkeslivet. Fråga mig inte varför – men det är så enormt intressant, givande och inte minst roligt!
Innan jag började som intendent så fick jag förmånen att sitta som styrelseledamot i Mårbackastiftelsen under några år, och fick på så vis en god inblick i verksamheten.
En ära att få vara och arbeta på Mårbacka
Mårbacka är ett av Värmlands viktigaste besöksmål, och det är en ära att få vara och arbeta på denna magiska plats. Att få bidra i att vårda minnet efter Selma Lagerlöf tycker jag känns mäktigt och ansvarsfullt, och något jag har stor respekt för.
Jag nappade direkt när jag fick frågan om att blogga, och jag citerar Lars Lerin när han fick frågan om att vara årets julvärd i SVT, ” Jag tycker det är så tråkigt att säga nej, om man bara lever en gång, varför inte säga ja?”.
Det skall bli kul att delge lite om Selma Lagerlöf och vad som hände och händer på Mårbacka.
Novembermörka, men varma hälsningar.
/ Irene Henriksson
Kommentarer