Helgdagsbadet
Idag är det Kristi himmelsfärds dag. Det är en stor kyrklig högtid och en röd dag i almanackan. Då ska de som kan ha ledigt. Ledigt! Ha! Då känner man inte Sunneborna! Förvisso finns det många som verkligen anser det vara en religiös högtid och besöker kyrkan. Troligen framlever de resten av dagen i någon sorts stillhet. Majoriteten av Sveriges befolkning, liksom vi i Sunne, får prestationsfnatt. Nu ska mossan rivas upp ur gräsmattan, båten skrapas och målas, helst ska båtskrället också sjösättas, huset ska målas, bilen vårstädas, plantor ska sättas i krukor och byttor, ogräs rensas ur rabatterna, altaner snickras och lekstugor byggas. Hela nejden genljuder av bullret från motorsågar, slipmaskiner och hammarslag. En och annan motorgräsklippare kan också urskiljas i ljudmattan. Allt det här är okej, om det sker under dagen, fast inte före klockan nio. Och det får inte hålla på efter klockan sex på kvällen. Någon form av helgfrid vill man ju gärna ha.
Jag undrar vad som händer ifall det blir ösregn denna dag? Vilar folk verkligen? Eller hamrar och målar de i vild frustration inomhus? Slår kanske ”Timell-effekten” till med full kraft i stugorna och man börjar frejdigt att riva ut köket. Det tog ju bara en timma för Timell att sätta in ett nytt. Den mannen har många skilsmässor på sitt samvete, sanna mina ord.
Det verkar som mina fåglar känner av att det är helg. Allihop vill bada. Det började med ett fågelbad i betong som vi fick till vår sommarstuga. Tyvärr glömde vi kvar det där när vi sålde stugan förra året. Visst saknar vi stugan men jag började också sakna fågelbadet. Det var så roligt att se de små liven när de drack och stänkte omkring i vattnet (kan det här också bero på tilltagande ålder?) Alltså beslöt jag att fixa ett nytt fågelbad i trädgården i år. Det var inte så enkelt att få tag på. Hos Hasses var de slut men jag fick tipset att köpa en vid kruka och lägga några stenar i botten, så vattnet inte blir för djup. Man vill ju inte dränka de små liven. Då kom jag plötsligt ihåg min farmors gamla handfat. Det har jag planterat krasse i några gånger. Nu diskade jag ur det noga, lade några olika stenar i botten och fyllde det med vatten. Med stor förväntan började jag spana efter mina små befjädrade vänner.
Det tog några dagar innan jag kunde konstatera att jag hade gjort ett kråk- och skatbad. Det fungerade också utmärkt som vattenskål för områdets katter. Inte en småfågel vågade sig dit. Med dödsförakt gör skatorna kanonkulan och dimper i så vattnet skvätter år alla håll. Kul att se på, men inte riktigt vad jag hade tänkt mig.
Lösningen blev ett nytt fågelbad. Ett litet. Jag köpte en billig plasturna hos Jonnys och satte i en ännu mindre vid kruka. I botten lade jag små stenar. Det funkar utmärkt! Gråsparvarna, talgoxarna och blåmesarna har numera ett eget bad. Skarorna och kråkorna bryr sig inte, de har så kul i sitt eget.
Jag undrar vad som händer ifall det blir ösregn denna dag? Vilar folk verkligen? Eller hamrar och målar de i vild frustration inomhus? Slår kanske ”Timell-effekten” till med full kraft i stugorna och man börjar frejdigt att riva ut köket. Det tog ju bara en timma för Timell att sätta in ett nytt. Den mannen har många skilsmässor på sitt samvete, sanna mina ord.
Det verkar som mina fåglar känner av att det är helg. Allihop vill bada. Det började med ett fågelbad i betong som vi fick till vår sommarstuga. Tyvärr glömde vi kvar det där när vi sålde stugan förra året. Visst saknar vi stugan men jag började också sakna fågelbadet. Det var så roligt att se de små liven när de drack och stänkte omkring i vattnet (kan det här också bero på tilltagande ålder?) Alltså beslöt jag att fixa ett nytt fågelbad i trädgården i år. Det var inte så enkelt att få tag på. Hos Hasses var de slut men jag fick tipset att köpa en vid kruka och lägga några stenar i botten, så vattnet inte blir för djup. Man vill ju inte dränka de små liven. Då kom jag plötsligt ihåg min farmors gamla handfat. Det har jag planterat krasse i några gånger. Nu diskade jag ur det noga, lade några olika stenar i botten och fyllde det med vatten. Med stor förväntan började jag spana efter mina små befjädrade vänner.
Det tog några dagar innan jag kunde konstatera att jag hade gjort ett kråk- och skatbad. Det fungerade också utmärkt som vattenskål för områdets katter. Inte en småfågel vågade sig dit. Med dödsförakt gör skatorna kanonkulan och dimper i så vattnet skvätter år alla håll. Kul att se på, men inte riktigt vad jag hade tänkt mig.
Lösningen blev ett nytt fågelbad. Ett litet. Jag köpte en billig plasturna hos Jonnys och satte i en ännu mindre vid kruka. I botten lade jag små stenar. Det funkar utmärkt! Gråsparvarna, talgoxarna och blåmesarna har numera ett eget bad. Skarorna och kråkorna bryr sig inte, de har så kul i sitt eget.
Kommentarer