Resande i tid och rum
Oj, vad fort det går...
Precis så kändes det när jag åkte tåg till Stockholm i förgår. Så fort och smidigt det är att åka från Sunne på morgonkvisten och vara i Stockholm kl.9.00! Det är helt fantastiskt och inte minst tack vare Fryksdalsbanan!
Det kan man kalla för god service och framåtanda! Hoppas fler och fler upptäcker det!
...men vad lång tid det tar!
Väl framme i Stockholm upptäcker jag en annan sida av resandet. Det är inget att klaga på vad det gäller buss, tunnelbana eller pendeltåg. Det som bekymrar mig är alla dessa människor som väljer att köra egen bil till jobbet som innebär att man sitter en timme (minst) både på morgon och kväll i bilköer för att ta sig fram dit man ska. Jag har ingen lösning på det som sker men jag hoppas att varje människa hittar sitt eget sätt att vara rädd om vår miljö och omgivning. Och tänk hur skönt det kunde vara att få sova en timme längre varje morgon eller att få äta en lång frukost i lugn och ro...
Jag har varit på en kurs i Stockholm med temat "Det svåra mötet" som har handlat om hur man möter en människa som upplevt en svår förlust i samband med ett dödsfall. Det har varit jätte intressant för mig som möter människor i sorg i mitt dagliga arbete. Det kommer jag att berätta om på måndag.
Ha nu en trevlig helg och ta väl hand om varandra. Njut av den höga höstluften och ta en extra promenad i solskenet! Och varför inte ringa till den ensamma grannen och höra efter hur det är!
Sara Karvala
Precis så kändes det när jag åkte tåg till Stockholm i förgår. Så fort och smidigt det är att åka från Sunne på morgonkvisten och vara i Stockholm kl.9.00! Det är helt fantastiskt och inte minst tack vare Fryksdalsbanan!
Det kan man kalla för god service och framåtanda! Hoppas fler och fler upptäcker det!
...men vad lång tid det tar!
Väl framme i Stockholm upptäcker jag en annan sida av resandet. Det är inget att klaga på vad det gäller buss, tunnelbana eller pendeltåg. Det som bekymrar mig är alla dessa människor som väljer att köra egen bil till jobbet som innebär att man sitter en timme (minst) både på morgon och kväll i bilköer för att ta sig fram dit man ska. Jag har ingen lösning på det som sker men jag hoppas att varje människa hittar sitt eget sätt att vara rädd om vår miljö och omgivning. Och tänk hur skönt det kunde vara att få sova en timme längre varje morgon eller att få äta en lång frukost i lugn och ro...
Jag har varit på en kurs i Stockholm med temat "Det svåra mötet" som har handlat om hur man möter en människa som upplevt en svår förlust i samband med ett dödsfall. Det har varit jätte intressant för mig som möter människor i sorg i mitt dagliga arbete. Det kommer jag att berätta om på måndag.
Ha nu en trevlig helg och ta väl hand om varandra. Njut av den höga höstluften och ta en extra promenad i solskenet! Och varför inte ringa till den ensamma grannen och höra efter hur det är!
Sara Karvala
Kommentarer