Tåg, internet och cykel
Från Kirseberg i Malmö, där jag bodde innan jag flyttade till Sunne, gick det bussar var tionde minut in till stan. Skulle man någon annanstans gick det Pågatåg och bussar. Cykel var det inga problem att ta med sig. Man kunde ta Pågatåget från Malmö till Höör. Cykla Skåneleden till typ Helsingborg och sedan ta Pågatåget tillbaka till Malmö. Eller tåg till Ystad, båt till Bornholm, cykla runt ön, ta båt till Simrishamn, cykla till Ystad och sedan tåg hem. På en dag. Jag reflekterade inte ens över att jag inte ägde en bil.
I Sunne är det inte riktigt lika tätt mellan avgångarna. Mina barn och jag åkte tåg till Karlstad en lördagsmorgon. Vi skulle shoppa. På grund av att jag hade slarvat med tidtabellsläsningen så missade vi tåget som skulle gå strax efter lunch. Nästa tåg skulle gå klockan kvart över åtta på kvällen. Det gjorde inte så mycket. Vi fortsatte att shoppa, gick på café och så tänkte vi gå på bio och sedan åka hem. Problemet var att filmerna slutade efter kvart över åtta. Så vi skulle inte hinna se klart filmen. Men, en film slutade fem över åtta. Så den fick det bli. 'Midnatt i Paris' hette den. En väldigt bra film. Då dök nästa problem upp. Det var reklam i tio minuter innan filmen började och då sprack vår tidplan. Fem över åtta, när det var tio minuter kvar av filmen, fick vi samla ihop alla kassar och så diskret som möjligt 'smyga' ut ur salongen. Slutet på filmen fick vi se när den kom på Dvd.
Men! Fryksdalsbanan finns! Och det är ju fantastiskt med tanke på alla nedläggningar som gjordes förr.
Jag undrar hur de som byggde järnvägen tänkte då 1910 när de drog igång. Förstod de att banan skulle finnas kvar som ett modernt transportmedel hundra år senare?
Personalen på tågen är en anledning att åka. Vilken service! Alltid trevliga, en gång hade jag glömt stereon på i bilen på parkeringen utanför stationen. Stationspersonalen kontaktade tåget. Som hade hunnit till Tolita. Konduktören erbjöd sig att ta min bilnyckel, stänga av stereon när han kom till Sunne med vändande tåg och lämna in nyckeln på stationen. Där jag kunde hämta den på kvällen när jag kom hem från jobbet. Naish!
När jag flyttade till Sunne var det gamla tåg tillverkade av Fiat som trafikerade banan. Med väldigt sköna säten. Nu är det nya fina tåg. Och! Utsikten är densamma. Att åka längs med Fryken en tidig höstmorgon när den uppgående solen lyser genom röken från sjön är alldeles otroligt vackert. Astrid Lindgren lär ha fått inspiration under en resa längs med Fryken. "Det var en sådan där fantastisk morgon med rosa ljus över sjön - ja, det var något överjordiskt vackert, och då fick jag plötsligt en så stark upplevelse, ett slags vision av mänsklighetens gryningsljus, och då kände jag hur någonting tändes. Det här kanske det blir någonting av, tänkte jag" och resultatet blev boken Bröderna Lejonhjärta.
Cykling
En skillnad mellan Stockholm och Köpenhamn lär vara att i Köpenhamn har man integrerat cykelbanor som en naturlig del av staden ända sedan början på 1900-talet med den påföljden att nästan fyrtio procent av köpenhamnarna cyklar till jobbet. Cyklingen är en del av staden. I Stockholm lär man ha sett cykling som rekreation. I Stockholm är andelen jobbpendlare mindre än i Köpenhamn. Men starkt växande vilket medför trängsel på cykelbanorna då utbyggnaden inte har hängt med. Att cykla hela året är också en trend och med de dubbdäck som finns till cyklar så är det inga problem. Och det är många som cyklar. Vätternrundan fulltecknades på sex dagar av 21300 cyklister. Selma Spa har hakat på och kör cykelläger inför Vättern. En bekant på jobbet har en elcykel. Motorn hjälper till när man trampar. Det känns som att man är tio gånger starkare än normalt och man kan sitta och cykla i uppförsbackarna.
Att cykla i Sunne faktiskt ganska bra. Det finns cykelbanor som täcker in hela centralorten, och även till Rottneros och Borgeby. Dessutom en cykel- och gångbro över Sundet.
Är cykling något som prioriteras i Sunne? Om man söker på 'cykling' på kommunens hemsida så får man fem träffar. 'Cykla' ger 95 varav en stor majoritet är träffar i veckobrev från skolorna. Enligt översiktsplanen som sträcker sig från 2011 till 2031 skall kyrkbyarna bindas samman med centralorten. Men det finns ingen karta över cykelvägar på hemsidan, inga planer på vad som skall göras i framtiden. Ingen sammanhållen information. Det finns till exempel en cykelled mellan Sunne och Gräsmark. Men det krävs rejält med lokalkännedom om man vill cykla den. Eller att man tar sig ner till turistbyrån och köper en karta.
En favoritrunda är att cykla till Olsäter och sedan vidare på Klarälvsbanan till Munkors och tillbaka till Sunne över höjden. Tänk om det fanns sådana cykelbanor som Klarälvsbanan i Sunne. Kanske en mellan Torsby och Karlstad längs med sjön. Och cykelbanor som band ihop samhällena i kommunen. Säkra parkeringar för cyklar, pumpar att pumpa däck på strategiska platser. Det finns mycket man kan göra för att underlätta cyklandet.
I Sunne är det inte riktigt lika tätt mellan avgångarna. Mina barn och jag åkte tåg till Karlstad en lördagsmorgon. Vi skulle shoppa. På grund av att jag hade slarvat med tidtabellsläsningen så missade vi tåget som skulle gå strax efter lunch. Nästa tåg skulle gå klockan kvart över åtta på kvällen. Det gjorde inte så mycket. Vi fortsatte att shoppa, gick på café och så tänkte vi gå på bio och sedan åka hem. Problemet var att filmerna slutade efter kvart över åtta. Så vi skulle inte hinna se klart filmen. Men, en film slutade fem över åtta. Så den fick det bli. 'Midnatt i Paris' hette den. En väldigt bra film. Då dök nästa problem upp. Det var reklam i tio minuter innan filmen började och då sprack vår tidplan. Fem över åtta, när det var tio minuter kvar av filmen, fick vi samla ihop alla kassar och så diskret som möjligt 'smyga' ut ur salongen. Slutet på filmen fick vi se när den kom på Dvd.
Men! Fryksdalsbanan finns! Och det är ju fantastiskt med tanke på alla nedläggningar som gjordes förr.
Jag undrar hur de som byggde järnvägen tänkte då 1910 när de drog igång. Förstod de att banan skulle finnas kvar som ett modernt transportmedel hundra år senare?
 |
| foto: Svante Norder |
Personalen på tågen är en anledning att åka. Vilken service! Alltid trevliga, en gång hade jag glömt stereon på i bilen på parkeringen utanför stationen. Stationspersonalen kontaktade tåget. Som hade hunnit till Tolita. Konduktören erbjöd sig att ta min bilnyckel, stänga av stereon när han kom till Sunne med vändande tåg och lämna in nyckeln på stationen. Där jag kunde hämta den på kvällen när jag kom hem från jobbet. Naish!
När jag flyttade till Sunne var det gamla tåg tillverkade av Fiat som trafikerade banan. Med väldigt sköna säten. Nu är det nya fina tåg. Och! Utsikten är densamma. Att åka längs med Fryken en tidig höstmorgon när den uppgående solen lyser genom röken från sjön är alldeles otroligt vackert. Astrid Lindgren lär ha fått inspiration under en resa längs med Fryken. "Det var en sådan där fantastisk morgon med rosa ljus över sjön - ja, det var något överjordiskt vackert, och då fick jag plötsligt en så stark upplevelse, ett slags vision av mänsklighetens gryningsljus, och då kände jag hur någonting tändes. Det här kanske det blir någonting av, tänkte jag" och resultatet blev boken Bröderna Lejonhjärta.
Cykling
En skillnad mellan Stockholm och Köpenhamn lär vara att i Köpenhamn har man integrerat cykelbanor som en naturlig del av staden ända sedan början på 1900-talet med den påföljden att nästan fyrtio procent av köpenhamnarna cyklar till jobbet. Cyklingen är en del av staden. I Stockholm lär man ha sett cykling som rekreation. I Stockholm är andelen jobbpendlare mindre än i Köpenhamn. Men starkt växande vilket medför trängsel på cykelbanorna då utbyggnaden inte har hängt med. Att cykla hela året är också en trend och med de dubbdäck som finns till cyklar så är det inga problem. Och det är många som cyklar. Vätternrundan fulltecknades på sex dagar av 21300 cyklister. Selma Spa har hakat på och kör cykelläger inför Vättern. En bekant på jobbet har en elcykel. Motorn hjälper till när man trampar. Det känns som att man är tio gånger starkare än normalt och man kan sitta och cykla i uppförsbackarna.
Att cykla i Sunne faktiskt ganska bra. Det finns cykelbanor som täcker in hela centralorten, och även till Rottneros och Borgeby. Dessutom en cykel- och gångbro över Sundet.
Är cykling något som prioriteras i Sunne? Om man söker på 'cykling' på kommunens hemsida så får man fem träffar. 'Cykla' ger 95 varav en stor majoritet är träffar i veckobrev från skolorna. Enligt översiktsplanen som sträcker sig från 2011 till 2031 skall kyrkbyarna bindas samman med centralorten. Men det finns ingen karta över cykelvägar på hemsidan, inga planer på vad som skall göras i framtiden. Ingen sammanhållen information. Det finns till exempel en cykelled mellan Sunne och Gräsmark. Men det krävs rejält med lokalkännedom om man vill cykla den. Eller att man tar sig ner till turistbyrån och köper en karta.
En favoritrunda är att cykla till Olsäter och sedan vidare på Klarälvsbanan till Munkors och tillbaka till Sunne över höjden. Tänk om det fanns sådana cykelbanor som Klarälvsbanan i Sunne. Kanske en mellan Torsby och Karlstad längs med sjön. Och cykelbanor som band ihop samhällena i kommunen. Säkra parkeringar för cyklar, pumpar att pumpa däck på strategiska platser. Det finns mycket man kan göra för att underlätta cyklandet.
Och varför inte en sådan här i åmbergsbacken? En liten idé för Åmbergsbacken
Trots alla framtidsprofetior om flygande bilar och svävande tåg så kanske det är rälsbundet tåg och cykel som kommer att finnas kvar. Om ytterligare hundra år. Man gick, red och åkte i olika typer av kärror i ett par tusen år innan motorerna kom. Kanske kommer tåg och cykel att finnas i åtminstone ett par hundra år innan något nytt kommer. Så bygg ut!
Nätet
1992 fanns inte Internet. Inte utanför universitet och större företag. Man fick ringa runt om man ville ha information. I början av nittiotalet kom en slags terminal som hette Teleguide inspirerad av minitel från Frankrike. En stor grå plastig sak med monokrom skärm. En kompis i Sunne hade en. Man kunde söka efter telefonnummer på den. En stor flopp. Men i Frankrike lär det finnas två miljoner minitel kvar idag. Mitt första internetmodem köpte jag 1996. Långsam uppkoppling men Internet blev snabbt en del av vardagen. Nu går det snabbare att surfa. 8 Mb per sekund. Tur man bor inne i Sunne så man har bra uppkoppling. Meen! Plötsligt hände något. Det grävdes ner fiber utanför Sunne. Sunne blev årets fiberkommun och helt plötsligt är det snabbare Internet i Ransbysäter ute i skogen än inne i tätorten... Grrrr. Men ändå! Tänk att kunna bo ute i skogen i lugn och ro och ha tillgång till snabbt Internet. Häftigt!
Trots alla framtidsprofetior om flygande bilar och svävande tåg så kanske det är rälsbundet tåg och cykel som kommer att finnas kvar. Om ytterligare hundra år. Man gick, red och åkte i olika typer av kärror i ett par tusen år innan motorerna kom. Kanske kommer tåg och cykel att finnas i åtminstone ett par hundra år innan något nytt kommer. Så bygg ut!
Nätet
1992 fanns inte Internet. Inte utanför universitet och större företag. Man fick ringa runt om man ville ha information. I början av nittiotalet kom en slags terminal som hette Teleguide inspirerad av minitel från Frankrike. En stor grå plastig sak med monokrom skärm. En kompis i Sunne hade en. Man kunde söka efter telefonnummer på den. En stor flopp. Men i Frankrike lär det finnas två miljoner minitel kvar idag. Mitt första internetmodem köpte jag 1996. Långsam uppkoppling men Internet blev snabbt en del av vardagen. Nu går det snabbare att surfa. 8 Mb per sekund. Tur man bor inne i Sunne så man har bra uppkoppling. Meen! Plötsligt hände något. Det grävdes ner fiber utanför Sunne. Sunne blev årets fiberkommun och helt plötsligt är det snabbare Internet i Ransbysäter ute i skogen än inne i tätorten... Grrrr. Men ändå! Tänk att kunna bo ute i skogen i lugn och ro och ha tillgång till snabbt Internet. Häftigt!
/ Magnus
Kommentarer