Råa grönsaker eller kakor?













Såg ni programmet Rawfood inför rätta i förra veckan? Myndigheterna vill omhänderta en pojke för att han äter enbart den levande föda som hans mor serverar. De bedömer att han är undernärd och för kort för sin ålder. Väldigt spännande perspektiv och mycket funderingar som väcks kring det här med kosten. Jag tänker till exempel på att det trauma som det skulle skapa för pojken att bli omhändertagen och placerad i fosterfamilj måste ställas i proportion till hans storlek.


Han äter inte kött och mjölk som innehåller en massa tillväxthormoner, så kanske är det han som är normal i storlek? Det sägs ju att alla hormoner i maten gör att flickor och pojkar blir könsmogna tidigare är naturligt. Jag är inte en förespråkare för extremkost till barn, men måste ju ändå ställa frågan som inte alls belystes i filmen: Ska vi då också omhänderta alla de barn som får för mycket godis, chips, kakor och läsk av sina föräldrar??? De lär ju också vara undernärda, men undernärd och fet verkar vara bättre än undernärd och liten…

Min spaning är att vi har blivit så hjärntvättade med att sträva efter mer, större och bättre att vi tycker att det är värre att vara liten och undernärd än att vara stor, tjock och undernärd. Min äldsta dotter har alltid legat lite under normalkurvan i storlek och min yngsta ligger lite över och det går inte att ta miste på reaktionerna på BVC. Det är bättre att vara stor och är man lite mindre tolkas det som om något vore fel.

Jag får ofta frågan om jag har mycket att göra i mitt företag och om jag svarar ja så bemöts det alltid positivt och som något önskvärt, men om jag svarar nej just nu är det en lugn period, så bedöms det som något dåligt och jag måste förklara att jag tycker att det är ganska skönt att ha tid för återhämtning, reflektion och nyskapande. Mindre betraktas som sämre och mer som bättre – i väldigt många sammanhang.

Vet ni förresten att det faktiskt finns företag som inte strävar efter tillväxt och istället vill bibehålla sin storlek och omsättning, men förbättra kvaliteten på det de levererar och välbefinnandet hos sina medarbetare. Och alla känner vi väl någon som har valt bort en högre lön till förmån för mer meningsfulla arbetsuppgifter. Vi kan ju hoppas att paradigmet ’mer är alltid bättre’ håller på att förändras

Jag undrar, när ska vi värdera liten lika högt som stor? Eller snarare när ska vi sluta bedöma och värdera och istället älska livet som det är? Och där kom dagens boktips:
Älska livet som det är (Byron Katie). För dig som är intresserad av att titta närmare på dina föreställningar om dig själv och andra.

Här är länken till filmen Rawfood inför rätta:
http://www.svtplay.se/klipp/2424049/rawfood-infor-ratta

/Mia Lehndal

Kommentarer

Populära inlägg